8.9 Nationalekonom Christer Lindholm, Åbo (DETTA FILOSOFICAFÉ SOM VIDEO)
Tema: Från Thatcher till Trump – den ekonomiska politikens alternativa fakta (Presentationen som PowerPoint)
Synopsis
I och med den nationalistiska populismens frammarsch har postfaktuell politik blivit ett nytt begrepp inom den politiska vokabulären. Men det handlar i själva verket inte om ett nytt fenomen. Den ekonomiska politiken har nämligen varit postfaktuell redan länge, i den bemärkelsen att rent ideologiska ställningstaganden framställts som hårda ekonomiska fakta. Och det är uttryckligen bland den postfaktuella ekonomiska politikens förlorare vi hittar det starkaste stödet för nationalistiska populistpartier och politiker. Så vad bör alltså göras?
Lindholm talar utgående från sin bok Totuudenjälkeinen talouspolitiikka Thatcherista Trumpiin som publiceras inom kort
29.9 Filosof och genusvetare Salla Aldrin Salskov, Åbo
Tema: ”Genustrubbel i filosofin: om invanda och ovana tankar om kön” (DETTA FILOSOFICAFÉ SOM VIDEO)
Synopsis
Både i filosofin och i vår vardag, i populärkulturen och i litteraturen möter vi olika föreställningar, tankegångar och representationer av kön. Betydelser om manlighet och kvinnlighet befästs och utmanas både av filosofer och genusvetare, pedagoger och lärare. Simone De Beauvoir är känd för att ha beskrivit kvinnan som det andra könet, medan Luce Irigaray menar att kvinnan är könet som inte är ”ett”. Judith Butler däremot ifrågasätter tanken om en strikt könsidentitet. I detta föredrag diskuterar jag invanda och ovana tankar om kön igenom en diskussion av dessa filosofers synsätt om våra könade liv.
13.10 Filosof Joel Backström, Helsingfors
Tema: ”Fake news! Kritiska reflektioner om det postfaktiska samhällets idé”
(DETTA FILOSOFICAFÉ SOM VIDEO)
Synopsis
Välkommen till det postfaktiska samhället! Här bryr sig ingen längre om sanningshalten i det som sägs, och påståenden som motbevisats fortsätter framföras som om inget hänt. Man tror inte på någonting alls, eller också tror man blint på det man vill tro på, det som ”känns sant”. Istället för allmänt accepterade fakta och sakliga argument i en delad offentlighet har vi de sociala mediernas åsiktsbubblor, alla med sina alternativa fakta.
Den här skrämmande bilden av vår samtid är inte falsk, något slags förskjutning i tidsandan har skett. Men hur ska vi riktigt förstå den? Var befinner vi oss, hur har vi hamnat här, och var kom vi ifrån? Hur såg samhället ut på den gamla goda tiden? Fanns det någonsin en sån ”god” tid, när fakta respekterades och den offentliga debatten besjälades av uppriktig sanningssträvan? Kan vi ens föreställa oss hur ett samhälle skulle se ut där det vore fallet? Det är lätt att peka finger mot Trump och hans gelikar, men vill vi själva egentligen veta av sanningen om vårt samhälle och om oss själva? Det är några av frågorna jag ska diskutera.
3.11 Filosof Åsa Slotte, Åbo
Tema: ”Den goda och onda vården – en essä om medicin, psykiatri, etik och läkekonstens ursprung”
(DETTA FILOSOFICAFÉ SOM VIDEO)
Synopsis
Filosofen Åsa Slotte disputerade i juni med en avhandling som ger ett etiskt perspektiv på diagnoser och i sitt föredrag kommer hon dels att beskriva sitt ”etiska sjukdomsbegrepp”, men också diskutera det med exempel ur historiska medicinska praktiker. Föredraget, man kan kanske kalla det för essä, rör sig mellan högkulturer som Egypten och antikens Grekland och samtiden med aktuella exempel. Under föredraget kommer frågan om vad god vård är att diskuteras genom exempel från anorexivården, hämtat ur avhandlingen där anorexipatienter och deras anhöriga berättar om bältesläggning och om vikten av ett inlyssnande bemötande. En av essäns grundfrågor handlar om sjukdomens betydelse, såväl för patienten, men också för hens anhöriga. Vad betyder sjukdom är den centrala frågan, som också öppnar upp för en annan förståelse jämfört med om man frågar sig vad sjukdom är, en ofta ställd fråga inom medicinens filosofi och historia.
Slottes avhandling hittar du här: https://www.doria.fi/handle/10024/169376
24.11 Litteraturvetare Ingeborg Löfgren, Uppsala
Tema: : ”Djur och litteratur – litteraturen och flykten från människan”
På senare år har intresset för människa-djurrelationer ökat inom litteraturvetenskapen. Human-animal studies, posthumanism och transhumanism är teoretiska inriktningar som på olika sätt funnit sin plats i litteraturstudiet. Skönlitteraturen och litteraturhistorien är ju också full av rika och mycket olika skildringar av människors förhållande till djur; de mytiska skildringarna av människors och gudars överglidande i djurisk hamn, som i Ovidius Metamorfoser, till människans mardrömslika uppvaknande som insekt i Kafkas novell Förvandlingen vittnar om en mångsidig rörlighet i hur man förstår relationen mellan det mänskliga och det djuriska. Hur denna relativa rörlighet eller gräns har förståtts och vilken roll den litterära gestaltningen av den har tjänat, har naturligtvis skiftat enormt från en tid, kultur, genre, till en annan. I dagens diskussion vänder man sig ofta till litterära skildringar av djur i hopp om att på något vis frigöra sig från antropocentrism. Detta kan tyckas paradoxalt då gestaltningen av det djuriska i skönlitteraturen så tydligt skapats av människor. Men denna idé om ”det mänskliga” såsom utgörande ett tankemässigt fängelse, och skönlitteraturen som en tänkbar bakdörr ut ur detta fängelse, tycks utöva en stor dragningskraft inom detta fält. I detta föredrag kommer jag att diskutera djurskildringar i skönlitteraturen och hoppet om litteraturen som en tänkbar flyktväg från antropocentrism. Mot detta hopp kommer jag ställa exempel på skönlitterära gestaltningar av människa-djur-relationer som snarare än att försöka ta sig förbi ”det mänskliga”, stannar i svårigheterna som vårt liv med djur ställer oss inför. Mina exempel kommer främst från den svenska modernisten och vänsteraktivisten Sara Lidmans (1923–2004) författarskap.
Folkets Bildningsförbund 