Aktuellt

Korpo Filosofidagar 29.7. Vart är det demokratiska samhället på väg? Panelsamtal med Joel Backström, Anna-Lena Laurén, Carl-Gustav Lindén, Annika Sandlund
 
Tema:
Demokratin beskrivs ofta som ett politiskt styrelseskick präglat av en strävan efter jämlikhet, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Demokratin ses också som grundläggande för välfärdssamhället. Men stämmer denna beskrivning in på dagens demokrati?

På global nivå verkar begreppet demokrati idag ha förvandlats till ett maktmedel. Med hänvisning till att länder bör demokratiseras startas krig och omfattande ekonomiska embargon införs, vilket har lett till att många länder tvingats ned i djup misär.

Inom Europa har demokratins traditionellt starka politiska, mediala och fackliga förankring försvagats. Populistiska partier vinner terräng medan traditionella etablerade partier upplevs som stagnerade. Pressfriheten hotas i flera europeiska länder, inklusive Ryssland. Intresset för fackföreningsverksamhet sjunker kraftigt. Rummet för en levande demokrati inom ramen för EU:s nuvarande sätt att fungera har också ifrågasatts.

Samtidigt ser vi idag också positiva mönster. Det finns ett intresse för gräsrots aktivism och samhällsengagerad föreningsverksamhet. Det demokratiska samtalet och engagemanget har idag en livlig lokalförankring. Ungdomars intresse för politik har ökat märkbart. Särskilt klimatförändringen har engagerat de unga och har skapat diskussion om hur förändring kan nås på ett demokratiskt sätt.

Under sommarens Korpo filosofidagar skall vi diskutera demokratins föränderliga väsen. Vi närmar oss temat genom bland annat följande frågor: Vad menar vi med demokrati idag? Har demokratin blivit ett imperialistiskt maktmedel? Har populismen tagit över det demokratiska öppna samtalet i Europa? Vad händer med demokratin då pressfriheten hotas, då etablerade partier och fackföreningar förlorar terräng? Vilken innebörd har det växande intresset för gräsrotsverksamhet och lokalt samhällsengagemang för demokratins fortlevnad?
 
Tid: torsdagen den 29.7.2021 kl. 12.15-16.30
Plats: Skärgårdscentrum Korpoström
Korpoströmsvägen 832, 21720 Korpoström
 
Program:
12.15-14.00 Panelsamtal
14.00-14.30 Kaffepaus
14.30-16.30 Panelens diskussion med publiken
 
Talare:
Joel Backström är docent i filosofi vid Helsingfors universitet
Anna Lena Laurén är journalist, författare och Rysslandskorrespondent för Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter
Carl-Gustav Lindén är biträdande professor i datajournalistik vid universitetet i Bergen 
Annika Sandlund arbetar vid FN:s flyktingorganisation UNHCR med flykting- och människorättsfrågor
Moderator för panelsamtalet är Ylva Gustafsson, FBFs verksamhetsledare och forskare i filosofi

Inträdet är fritt och alla varmt välkomna! OBS! På grund av coronapandemin är deltagarantalet begränsat och det behövs därför förhandsanmälan. Anmäl ditt deltagande per epost: bildningfbf[at]gmail.com 

FBF kommer också att spela in panelsamtalet så att man kan lyssna till det efteråt.
 
Arrangör: Folkets Bildningsförbund r.f.
Hagsgatan 12, 20540 Åbo,
www.fbf.fi
epost: bildningfbf[at]gmail.com 
tel. 0503226154

Korpo filosofidagar arrangeras med bidrag från Svenska Kulturfonden och William Thurings stiftelse.

FBF önskar alla en trevlig sommar! 



Filosoficafé i Åbo 30.5 – ”Är författaren död eller levande? Eller möjligen ett varumärke, en representant eller en image?” Författaren Tatjana Brandt diskuterar med filosofen Nora Hämäläinen.

Inledare: Tatjana Brandt, författare.

Tema: ”Är författaren död eller levande? Eller möjligen ett varumärke, en representant eller en image?”

Tatjanas och Mios filosoficafé som videoklipp

Tid: Söndagen 30.5.2021. Kl. 16.15-18.00

Varmt välkomna!


Filosoficafé i Åbo 9.5 – Att omdirigera cirkulationen av frustration: HBTQ+ i lutherska
kyrkan – religionsvetaren Peik Ingman diskuterar med filosofen Mio Lindman


Inledare: Peik Ingman, religionsvetare, konfliktmedlare och projektkoordinator i Regnbågsföreningen Malkus rf

Tema: Att omdirigera cirkulationen av frustration: HBTQ+ i lutherska kyrkan

Peiks och Mios filosoficafé som videoklipp

Synopsis

I början av 90-talet skrev Bruno Latour sitt kanske kändaste verk, Nous n’avons jamais étémodernes : Essai d’anthropologie symétrique (som översattes till engelska som We Have Never been Modern).

Sedan dess har han och t.ex. filosofen Isabelle Stengers på olika sätt nyanserat dess centrala utmaning: det är något i hur ”vi, de Moderna” relaterar till andra och varandra som är ytterst problematiskt. Det har att göra med hur vi förhåller oss till begreppet ”kritik” och ”kunskap”.

Wilfred Bion är än idag den mest citerade författaren inom psykoanalytisk litteratur efter Freud. Men det är ovanligt att stöta på hans tankegångar utanför psykoanalytisk litteratur. Bion var fascinerad över relationen mellan tankar och känslor och hur dessa hänger ihop med
vår förmåga att hantera frustration (genom att fly den, försöka tvinga den på någon annan, söka hjälp att hantera den osv.). En röd tråd genom Bions verk kan sägas ha varit försök att komma undan Kunskapens destruktiva inverkan på vår förmåga att hantera frustration för att
tänka och förstå (varandra).

Bions, Stengers och Latours tankegångar har som gemensamt ett bekymmer om hur Kunskap och Kritik övervakar och begränsar associationer och saboterar våra försök att förstå oss på våra relationer och olika typer av verksamhet, vad som händer i dem och hur de utvecklas. De har alla sökt alternativa förhållningssätt till att skapa förståelse—förhållningssätt som inte lutar tillbaka på en ansvarsflyende tilltro på Kunskap och Kritik.

Ingmans diskussionsinledare och diskussion med Mio Lindman engagerar frågor kring hur vi kan ”förändra världen” på andra sätt än genom att blottlägga illusioner, korruption och förljugenhet genom Kunskap och Kritik och hur vi kan tro på utveckling utan att tänka på det som framsteg. Istället för att kritisera den som ser sig som innehavaren av Kritik eller Kunskap (och därmed reaktivt spegla dem), diskuterar Ingman och Lindman om utmaningar i att bemöta Kunskap och Kritik, i att försöka förändra hur frustration cirkulerar och hur de försökt förhålla sig till sådana processer utan att tänka att de använder en viss ”teknik”. Som
konkret exempel diskuterar de ett utvecklingsprojekt med församlingar i lutherska kyrkan. Projektet laborerade kring församlingars beredskap att hantera frustration angående HBTQ+ tematik.

Tid: Söndagen 9.5.2021. Kl. 16.00-18.30.

Varmt välkomna!


Filosoficafé i Åbo 14.3 Sonja Salovius Laurén – Mångformiga marina miljöer och skyddet av naturen under vattenytan

Inledare: Sonja Salovius Laurén, FD, forskare i i miljö och marinbiologi vid Åbo Akademi.

Tema: ” Mångformiga marina miljöer och skyddet av naturen under vattenytan”

Synopsis

Människan breder ut sig allt snabbare på jorden, och nu när det blivit trångt, är haven i tur att exploateras. Havsområdesplaner uppgörs som bäst i Europa för att sammanjämka en blå tillväxt och bevara miljövärden. Med blå tillväxt avses verksamheter som expanderar i havsområden och starkt gynnar ekonomin så som ökad transport, energiproduktion och fiske. Samtidigt är målsättningen ett hållbart nyttjande och skydd av värdefulla miljöer, dvs ingen enkel ekvation. Hur skall vi förhålla oss till miljöskydd i havet och hur påverkar det oss och våra egna privatägda vatten?

Inom VELMU, det nationella programmet för inventering av undervattensnatur, har undervattensmiljöer blivit kartlagda under flera års tid. Att veta vad som finns under ytan och speciellt var värdefulla arter och habitat påträffas, är en förutsättning för att kunna skydda det som är viktigt och skyddsvärt och som erbjuder olika typer av ekosystemtjänster. Betydelsen av välmående havsmiljöer har aktualiserats då den nya målsättningen fastslagits om att 30 % av EUs havsområden skall vara skyddade år 2030. För detta krävs en bred kunskapsbas, allmänhetens acceptans, politisk vilja och modigt beslutsfattande.

OBS! På grund av coronapandemin hålls evenemanget denna gång på distans. Logga in på evenemanget via följande länk:

Sonjas filosoficafé som viedoklipp

Tid: Söndagen den 14.3.2021. Kl. 17.15-18.45.

Varmt välkomna!


Filosoficafé i Åbo 14.2 Sanning, föreställning och förljugenhet i litteratur – Filosofen Camilla Kronqvist diskuterar med litteraturvetaren Katarina Båth

Inledare: Camilla Kronqvist

Tema: ”Sanning, föreställning och förljugenhet i litteratur”

Synopsis

Litteraturen engagerar vår föreställningsförmåga och fantasi. Men kan en litterär sanning också vara förljugen? När riskerar litteraturen bli en flyktväg och när kan den bidra till större självkännedom? Filosofen Camilla Kronqvist och litteraturvetaren Katarina Båth diskuterar Katarina Frostensons K i relation till Simone Weils filosofi. 

Camillas och Katarinas filosoficafé som videoklipp

Tid: Söndagen 14.2.2021. Kl. 17.15-18.45.

Varmt välkomna!


Svenska Litteratursällskapet i Finland tilldelar ett stort pris till Folkets Bildningsförbund som utgivare av tidskriften Ikaros – tidskrift om människan och vetenskapen

Prismotivering: Ett pris om 20 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillfaller Folkets Bildningsförbund som utgivare av Ikaros – tidskrift om människan och vetenskapen. Förankrad i idéhistoria, kulturhistoria och filosofi erbjuder Ikaros en mångsidig granskning av aktuella samhällsfrågor och skapar förutsättningar för en nyanserad och analytisk debatt på svenska i Finland. Ikaros disciplinöverskridande grepp synliggör humanioras relevans för att förstå dagens värld. Tidskriften bidrar till att stärka den forskningsbaserade kunskapens roll i det offentliga samtalet.

Här hittar du tidskriften Ikaros: http://www.tidskriftenikaros.fi/


Filosoficafé i Åbo 31.1 –Vad förväntar vi oss av fiktion? författaren Adrian Perera diskuterar med litteraturvetaren Freja Rudels

Nu finns senaste söndagens filosoficafé med Adrian Perera och Freja Rudels inspelad (länken nedan). Obs! De allra första inledande orden som Adrian sade kom inte med i inspelningen. Då inspelningen börjar så har han just inlett med dessa ord:

”Jag nåddes nyligen via omvägar av ett konstaterande om kapitalismen: ”Kapitalismen vill att vi ska bry oss om ingenting och intressera oss för allting.” Jag vet inte exakt vem upphovspersonen var, men jag hörde det av en finlandssvensk kritiker. Jag sku hävda raka motsatsen: Kapitalismen vill att vi ska bry oss om allting och intressera oss för ingenting.”

Adrians och Frejas filosoficafé som videoklipp

Inledare: Adrian Perera

Tema: Vad förväntar vi oss av fiktion?

Synopsis

Vad är fiktion och vad vill vi att den ska åstadkomma? Författaren Adrian Perera diskuterar skönlitteratur som hantverk och samhällsförbättrande redskap med litteraturvetaren Freja Rudels.

Tid: Söndagen 31.1.2021. Kl. 17-19.

Varmt välkomna!


Filosoficafé 2021, vårens program:

31.1 Åbo: Filosoficafé, författaren Adrian Perera diskuterar med litteraturvetaren Freja Rudels.
Tema: ”Vad förväntar vi oss av fiktion?”

14.2 Åbo: Filosoficafé, filosofen Camilla Kronqvist diskuterar med litteraturvetaren Katarina Båth.
Tema: ”Sanning, föreställning och förljugenhet i litteratur”

14.3 Åbo: Filosoficafé, Sonja Salovius-Laurén, forskare i miljö och marinbiologi vid Åbo Akademi
Tema: ” Mångformiga marina miljöer och skyddet av naturen under vattenytan”

11.4 Åbo: Filosoficafé, Författaren Tatjana Brandt diskuterar med filosofen Nora Hämäläinen.
Tema: ”Är författaren död eller levande? Eller möjligen ett varumärke, en representant eller en image?”

9.5, Åbo: Filosoficafé, religionsvetare Peik Ingman diskuterar med filosofen Mio Lindman.
Tema: ”Att hantera frustration i konflikt- eller krissituationer”

Tid: kl 17-19.

Plats: Vi strävar efter att kunna arrangera Filosoficafét så att det går att delta både på plats på Restaurang Skolan och också virtuellt. Deltagarantalet på plats på Restaurang Skolan kommer att vara begränsat med beaktande av de rådande reglerna p.g.a. coronapandemin. Filosoficafét kommer också att streamas med möjlighet att delta på distans. Vi uppdaterar informationen då evenemangen närmar sig.

Varmt välkomna!


Hej och God fortsättning på det nya året!

Är du intresserad av att förkovra dig i Marx Kapitalet? Ta chansen och häng med i en läsecirkel som ordnas i FBF:s regi på våren och hösten 2021.

Läsecirkel: Karl Marx Kapitalet

Karl Marx’ Kapitalet har i och med 2000-talets ekonomiska kriser igen aktualiserats som en angelägen bok som ger redskap att förstå den kapitalistiska ekonomin, med andra ord de strukturer och ramverk som i hög grad påverkar vår vardag. Genom bland annat begrepp som värde och mervärde beskrev Marx kapitalismens dynamik. Han gjorde det på ett sätt som inte bara kastar ljus på industrialismens 1800-tal, utan som också kan belysa den globalisering, digitalisering och exploatering vi ser under 2020-talet. I en läsecirkel som tar itu med volym 1 i Kapitalet närmar vi oss Marx utifrån frågor om hur kapitalismen kan förstås, men också hur alternativ till den kan se ut. Läsecirkeln går ut på att tillsammans diskutera och gemensamt få perspektiv både på Marx’ analys och ekonomin i vår egen tid. Inga förhandskunskaper förutsätts!

Kapitalet kan läsas t.ex. här:
https://www.marxists.org/…/dow…/pdf/Capital-Volume-I.pdf
https://www.marxists.org/svenska/marx/kapitalet/index.htm
Men var och en läser den version av texten som finns närmast till hands.

Till första träffen läser vi Kapitel I: Varan. Be Nordling och Mio Lindman håller i trådarna och kommer att inleda varje session med några ord om texten, sedan följer fri diskussion under c:a 1 1/2 timme. Målsättningen är att, om coronaläget tillåter, samlas i det fysiska rummet – närmare bestämt i restaurang Skolan. Ifall det inte går att samlas på plats kommer vi att arrangera läsecirkeln på zoom. Vi meddelar närmare om detta då tiden närmar sig. Tidpunkten är första söndagen varje månad kl. 17. Läsecirkeln kommer att ordnas under 2021 med 5 sessioner under våren och 5 sessioner under hösten. Meddela mio.lindman(at)abo.fi om du är intresserad av att delta.

Läsekretsen ordnas i Folkets bildningsförbunds regi med stöd av Kansan Sivistystyön Liitto.

Varmt välkomna!


Filosoficafé i Åbo 13.12 –Stina Bäckström –Att upprätta mänsklighet i närvaron av våld. Om humor och våld i polisens vardag

Inledare: Stina Bäckström, Lektor vid Centrum för Praktisk kunskap, Södertörns högskola

Tema: Att upprätta mänsklighet i närvaron av våld. Om humor och våld i polisens vardag

OBS! Evenemanget hålls denna gång inte på Restaurang Skolan utan via zoom. För att delta i evenemanget vänligen skicka ett mejl till FBF så skickar vi sedan en zoomlänk. FBFs epostadress: bildningfbf [at] gmail.com

Synopsis

Det ingår i polisens yrkesroll att arbeta i våldets närhet och att själva ha våldsberedskap. I detta föredrag kommer jag, utifrån mitt eget omtumlande möte med polisens vardag som lärare på polisutbildningen på Södertörns högskola, diskutera existentiella perspektiv på våld och humor i polisens arbete. Med hjälp av filosofen Simone Weil och exempel från polisarbete kommer jag att beskriva våld som en kraft som förtingligar både den som utsätts för våld och den som utövar våld. Att bryta våldets kraft och upprätta mänsklighet uppfattar jag som en viktig del av polisens arbete. Jag vill beskriva humor som ett sätt på vilket polisen arbetar med att upprätta mänsklighet.

Tid: Söndagen 13.12.2020. Kl. 17-19.

Varmt välkomna!


Filosoficafé i Åbo 1.11 –Lisa Grans– Förebyggande av hedersrelaterat våld under folkrätten

Inledare: Lisa Grans, Universitetslärare i folkrätt vid Åbo Akademi.

Tema: Förebyggande av hedersrelaterat våld under folkrätten

Lisas föredrag som videoklipp

OBS! Evenemanget hålls denna gång inte på Restaurang Skolan utan via zoom. För att delta i evenemanget vänligen skicka ett mejl till FBF så skickar vi sedan en zoomlänk. FBFs epostadress: Bildningfbf [at] gmail.com

Synopsis

Det finns ingen allmänt vedertagen definition av hedersrelaterat våld. Ett centralt element är dock den kollektiva uppfattningen om nödvändigheten av att familjer upprätthåller sin heder genom att utöva kontroll över enskilda familjemedlemmar för att dessa inte ska avvika från det sexuella och sociala beteende som är normen inom den egna kulturella gruppen. Hedersrelaterat våld skiljer sig från våld mot kvinnor framförallt ifråga om våldets motiv: hedersrelaterat våld används för att skydda familjens ära och hela eller delar av familjen står bakom våldet. Dessutom är ofta flera olika gärningsmän inblandade.

De mest uppmärksammade formerna av hedersrelaterat våld är så kallade hedersmord och tvångsäktenskap. Hedersrelaterat våld kan också ta en rad andra grava former som, på samma sätt som andra former av våld i hemmet, rättsligt sett kan betraktas som tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller kränkning av rätten till privatliv.

Den offentliga diskussionen av hedersrelaterat våld tenderar att fokusera på kriminalisering och bestraffning, och mindre på förebyggande av denna form av våld. Jag vill i den här diskussionen lyfta fram vad hedersrelaterat våld är, om finska myndigheter har en skyldighet att försöka förebygga det och hur detta i så fall kunde ske.

OBS! Evenemanget hålls denna gång inte på Restaurang Skolan utan via zoom. För att delta i evenemanget vänligen skicka ett mejl till FBF så skickar vi sedan en zoomlänk. FBFs epostadress är: Bildningfbf [at] gmail.com

Tid: Söndagen 1.11.2020. Kl. 17-19.

Varmt välkomna!


Filosoficafé i Åbo 4.10 – Pia Ahlbäck – Tid, tålmodighet och demokrati. Om att utforska normerande temporaliteter

Inledare: Pia Ahlbäck, FD i Engelska språket och litteraturen, Åbo

Tema: Tid, tålmodighet och demokrati. Om att utforska normerande temporaliteter

Pias föredrag som videoklipp

Synopsis

Hartmut Rosa, tysk sociolog i Frankfurtskolans efterföljd, har bland annat i sitt kända verk ATheory of Social Acceleration (2015)  introducerat tanken om en tilltagande uppsnabbning av alla samhällsprocesser, men som samtidigt för med sig sidoeffekter som inbromsning i olika oönskade sammanhang (tänk köer på flygplatser, t.ex.). Acceleration kan betraktas som en form av våld, enligt Rosa, men samtidigt anser han att samhällsaccelerationen knappast är möjlig att stoppa. I stället efterfrågar han resonans, som kan förstås som en form av förhöjd närvaro i nuet. Det är ändå svårt att tänka sig en sådan närvaro utan att tänka sig en samtidig inbromsning; accelerationens hela modus innebär ju rubbandet och frångåendet av nuet, eller produktionen av nya snabbt växlande nu i tilltagande takt.

Hur hänger människan med i detta? Inte alls, blir svaret, om vi tänker oss att  “människan” utgörs av gamla, barn, handikappade, sjuka, personer med inlärningssvårigheter, fattiga; grupper som i sig innehåller otaliga underkategorier, så många att de i slutändan kanske kommer att omfatta oss alla. Social acceleration blir därmed en form av normerande temporalitet, som i grund och botten handlar om ett växande demokratiunderskott och tilltagande utslagning.

Genom de här tankegångarna vill jag ytterligare anknyta till tålmodighet som en glömd dygd, som pockar på ett förnyat kulturellt genomslag i och med dess både demokratifrämjande och miljövärnande egenskaper.

Flera av dessa idéer informerar det litteraturvetenskapliga forskningsprojektet Konkurrerande tidsordningar (SLS, 2019-2023), där vi koncentrerar oss på olika slag av tidsrelaterade frågeställningar, bland annat uppsnabbning, inbromsning, normerande temporaliteter och resonans.

Plats: Historiesalen, Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo

Tid: Söndagen 4.10.2020. Kl. 17-19.

Höstens Filosoficaféer filmas och sätts därefter upp på FBFs hemsida. Ifall du inte har möjlighet att delta i Filosoficafét går det att se det inspelade föredraget på www.fbf.fi.

OBS! På grund av coronapandemin ber vi deltagare att hålla lagom avstånd i rummet. Om du har förkylningssymptom så delta inte i FBFs evenemang.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!


Filosoficafé i Åbo 13.9 – Björn Vikström – “Religion och populism”

Inledare: Björn Vikström, Universitetslärare i teologisk etik och religionsfilosofi.

Tema: “Religion och Populism”

Björns föredrag som videoklipp

Synopsis

Enligt den klassiska sekulariseringsteorin skulle religionens betydelse i politiken och i det offentliga rummet gradvis minska och alltmer begränsas till den privata livssfären. Utvecklingen under de senaste åren har emellertid inte varit entydig. Tvärtom använder sig nationalistiska populistpolitiker i ett flertal länder religionen som en nationell och kulturell identitetsmarkör. Kännetecknande för denna strategi är att religionen i retoriken framför allt används för att ta avstånd från de grupper som anses vara främmande.

Fenomenet är paradoxalt i den bemärkelsen, att religionernas etiska riktlinjer tvärtom understryker ansvaret för hjälpbehövande och främlingar. Religionerna bär alltså på resurser som å ena sidan kan användas för att motivera gränsdragningar mot dem vars tro och livsstil upplevs vara annorlunda, å andra sidan kan användas för att motverka nationalistisk själviskhet och självtillräcklighet.

I sin diskussionsinledning presenterar Björn Vikström exempel på religiöst motiverad nationalistisk populism från olika delar av världen, och tar även upp fenomenet i Finland.

Plats: Historiesalen, Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo

Tid: Söndagen 13.9.2020. Kl. 17-19.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!

OBS!  Om du är förkyld så stanna hemma och krya på dig.


Filosoficafé i Åbo 6.9 – Niklas Toivakainen – ”Om vi vill att allt ska förbli vid det gamla måste vi ändra på alltihop” -reflektioner kring makt, försoning och identitet.”

Inledare: Niklas Toivakainen, FD i filosofi vid Helsingfors Universitet

Tema: ”Om vi vill att allt ska förbli vid det gamla måste vi ändra på alltihop” -reflektioner kring makt, försoning och identitet.

Niklas föredrag som videoklipp

Synopsis

”Om vi vill att allt ska förbli vid det gamla måste vi ändra på alltihop”. Så svarar den unge Tancredi sin morbror, Prinsen av Salinas, oro över de rådande politiska omständigheterna i Guiseppe Tomasi di Lampedusas roman Leoparden. Med detta kända citat som utgångspunkt, sätter jag mig ut för att identifiera och karaktärisera några instanser av hur makt, eller maktrelationer, reproduceras genom ett förnyande av sig självt, och hur denna reproduktion fullbordas, eller upplöses, i ett försoningsmoment.

Det är dock inte Leoparden, med klasskampen och överföringen av makten från aristokratin till borgerskapet, som står i centrum för min analys. Istället vänder jag blicken mot Hollywood—speciellt filmerna Barefoot in the Park (1967), Breakfast at Tiffany’s (1961), Black Panter (2018)—och försöker diagnostisera, med inslag från James Baldwins essäer, hur vi i dessa kan se hur maktförhållandena mellan man-kvinna, samt vit/amerikan-svart/afroamerikan, reproduceras via försoningAvslutningsvis försöker jag skissa upp utmaningar och öppna frågor som framstår ur analysen, och därmed öppna tillfället för allmän diskussion.  

Plats: Historiesalen, Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo

Tid: Söndagen 6.9.2020. Kl. 17-19.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!


Hej!

Folkets Bildningsförbund startar upp igen med evenemang för hösten i Åbo, Karleby och Helsingfors. Här nedan hittar ni höstens program. Mer detaljerad information skickas ännu ut kring de specifika evenemangen.

OBS! På grund av coronapandemin kan det komma ändringar och avbokningar i programmet. Om du har förkylningssymptom så delta inte i FBFs evenemang.

Varmt välkomna!

Folkets Bildningsförbunds program hösten 2020 i Åbo, Karleby och Helsingfors

6.9 Åbo: Filosoficafé, Filosof Niklas Toivakainen
Tema: ”Om vi vill att allt ska förbli vid det gamla måste vi ändra på alltihop” -reflektioner kring makt, försoning och identitet.”
Tid: 17-19, Plats: Restaurang Skolan, Åbo.

13.9 Åbo: Filosoficafé, Björn Vikström, Universitetslärare i teologisk etik och religionsfilosofi.
Tema: ”Religion och Populism”.
Tid: 17-19, Plats: Restaurang Skolan, Åbo.

4.10 Åbo: Filosoficafé, Pia Ahlbäck, FD i Engelska språket och litteraturen.
Tema: ”Tid, tålmodighet och demokrati. Om att utforska normerande temporaliteter”.
Tid: 17-19, Plats: Restaurang Skolan, Åbo.

20.10 Helsingfors: Diskussionstillfälle/seminarium
Tema: ”Postsanning och alternativa fakta”.
Talare: filosof Joel Backström och vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund.
Evenemanget är ett samarbete mellan Folkets Bildningsförbund r.f och Interbaas.
Tid: 17-20, plats: Arbis, Helsingfors.

1.11 Åbo: Filosoficafé, Lisa Grans, Universitetslärare i folkrätt vid Åbo Akademi
Tema: ”Förebyggande av hedersrelaterat våld”.
Tid: 17-19, Plats: Restaurang Skolan, Åbo.

7.11 Karleby: Kulturevenemang
Tema: ”Kan vi leva hållbart?”
Talare: Ekojordbrukare Mats och Pauliina Holmqvist, biolog Anna Törnroos , nationalekonom Christer Lindholm.
Evenemanget är ett samarbete mellan Folkets Bildningsförbund r.f., Anders Chydenius Prästgårdsförening r.f. och Karleby svenska församling.
Närmare information om plats och tid meddelas senare.

12.11 Helsingfors: Seminarium/diskussionstillfälle
Tema: ”Slöseri”.
Talare: filosof Olli Lagerspetz och historiker Johanna Wassholm.
Evenemanget är ett samarbete mellan Folkets Bildningsförbund r.f och tidskriften Ikaros.
Tid: 17-20, plats: Arbis i Helsingfors.


Korpo filosofidagar skjuts upp till sommaren 2021

På grund av situationen med coronaviruset kommer FBF tyvärr inte i år att ordna Korpo filosofidagar. Vi hoppas att höstens evenemang kommer att kunna ordnas som vanligt och återkommer i augusti med mera information.

FBF önskar alla en riktigt fin sommar!

Vänliga hälsningar, Ylva Gustafsson


April och maj månads filosoficaféer skjuts upp till hösten

På grund av de rådande omständigheterna med corona viruset skjuter FBF upp de Filosoficaféer som skulle ha hållits i april och maj. Dessa kommer istället att hållas på hösten. Följande filosoficaféer skjuts upp till hösten:

Lisa Grans, Universitetslärare i folkrätt, Åbo.
Tema: Förebyggande av hedersrelaterat våld

Björn Vikström, Universitetslärare i teologisk etik och religionsfilosofi, Åbo.
Tema: Religion och populism

Pia Ahlbäck, FD i Engelska språket och litteraturen, Åbo.
Tema: Tid, tålmodighet och demokrati. Om att utforska normerande temporaliteter

Ta väl hand om er.

Vänliga hälsningar, Ylva Gustafsson


Filosoficafé i Åbo 8.3 – Göran Torrkulla – Människan, djuren och resten av naturen. Till kritiken av vår medvarelseglömska ur ett etiskt perspektiv 

Inledare: Göran Torrkulla, Filosof och konstnär, Åbo

Tema: Människan, djuren och resten av naturen, Till kritiken av vår medvarelseglömska ur ett etiskt perspektiv

Synopsis

Människan är en varelse som skapar bilder av sig själv och sedan börjar likna dem. Iris Murdoch

Ingen människa är en ö, fullständig i sig själv, utan en del av det stora hela. John Donne

Naturen är ingenstans större än i hennes minsta skapelser. Plinius d.ä.

Människans inverkan på jordklotets natur har idag fått en sådan omfattning, att man börjat tala om antropocen – en människans tidsålder – som en möjlig ny geologisk epok, under vilken hennes egna verksamheter riskerar att leda till en planetär kris. Mot denna bakgrund kommer jag att kritiskt granska den i vår västerländska tanketradition djuprotade föreställningen om människans särställning, vilken mer eller mindre alltjämt präglar såväl vår syn på relationen mellan människan och andra levande varelser som vår syn på naturen som helhet. Detta har medfört att naturen kommit att framstå som åtskild från människan, vilket förvanskat vår uppfattning om den icke-mänskliga världen, och banat väg för en exploatering i syfte att förverkliga hennes herravälde. I fokus står därför såväl vår glömska för andra levande medvarelser med sina egna behov, som vår glömska för att vi själva som en av alla existerande livsformer ofrånkomligen hör till och är beroende av naturens stora och brokiga livsväv – även de talrika småkryp som vi vanligen inte ens lägger märke till. Sålunda vill jag framhålla vikten av att utsträcka vår omsorg till naturens mångfald av icke-mänskliga medvarelser och deras livsbetingelser, liksom att vidkänna att vi inte har någon ensamrätt till det jordklot som är den gemensamma hemorten för allt som lever och är.

Plats: Historiesalen, Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo

Tid: Söndagen 8.3.2020. Kl. 17-19.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!


Filosoficafé i Åbo 9.2 – Pia Ahlbäck – Tid, tålmodighet och demokrati. Om att utforska normerande temporaliteter

Inledare: Pia Ahlbäck, FD i Engelska språket och litteraturen, Åbo

Tema: Tid, tålmodighet och demokrati. Om att utforska normerande temporaliteter

Synopsis

Hartmut Rosa, tysk sociolog i Frankfurtskolans efterföljd, har bland annat i sitt kända verk A Theory of Social Acceleration (2015)  introducerat tanken om en tilltagande uppsnabbning av alla samhällsprocesser, men som samtidigt för med sig sidoeffekter som inbromsning i olika oönskade sammanhang (tänk köer på flygplatser, t.ex.). Acceleration kan betraktas som en form av våld, enligt Rosa, men samtidigt anser han att samhällsaccelerationen knappast är möjlig att stoppa. I stället efterfrågar han resonans, som kan förstås som en form av förhöjd närvaro i nuet. Det är ändå svårt att tänka sig en sådan närvaro utan att tänka sig en samtidig inbromsning; accelerationens hela modus innebär ju rubbandet och frångåendet av nuet, eller produktionen av nya snabbt växlande nu i tilltagande takt.

Hur hänger människan med i detta? Inte alls, blir svaret, om vi tänker oss att  “människan” utgörs av gamla, barn, handikappade, sjuka, personer med inlärningssvårigheter, fattiga; grupper som i sig innehåller otaliga underkategorier, så många att de i slutändan kanske kommer att omfatta oss alla. Social acceleration blir därmed en form av normerande temporalitet, som i grund och botten handlar om ett växande demokratiunderskott och tilltagande utslagning.

Genom de här tankegångarna vill jag ytterligare anknyta till tålmodighet som en glömd dygd, som pockar på ett förnyat kulturellt genomslag i och med dess både demokratifrämjande och miljövärnande egenskaper.

Flera av dessa idéer informerar det litteraturvetenskapliga forskningsprojektet Konkurrerande tidsordningar (SLS, 2019-2023), där vi koncentrerar oss på olika slag av tidsrelaterade frågeställningar, bland annat uppsnabbning, inbromsning, normerande temporaliteter och resonans.

Plats: Historiesalen, Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo

Tid: Söndagen 9.2.2020. Kl. 17-19.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!


Filosoficafé i Åbo 26.1 Jonas Ahlskog och Mats Wickström – Den progressiva folkbildningens historia i Svenskfinland, 1946-1991

Inledare: Filosof Jonas Ahlskog och historiker Mats Wickström, Åbo

Tema: Den progressiva folkbildningens historia i Svenskfinland, 1946-1991

Synopsis

Folkets Bildningsförbund r.f. (FBF) grundades år 1946 av finlandssvenska social- och folkdemokrater/kommunister för att fungera som den finlandssvenska arbetarrörelsens gemensamma bildningsorganisation. Enheten sprack redan år 1949 då socialdemokraterna marscherade ut och anslöt sig till det socialdemokratiskt dominerade Työväen Sivistysliitto (Arbetarnas Bildningsförbund). FBF överlevde skilsmässan och förblev ett självständigt finlandssvenskt bildningsförbund till vänster om socialdemokratin, en unik organisation för progressiv bildning i det borgerligt dominerade Svenskfinland. Denna situation rådde fram till början av 1990-talet när Finlands kommunistiska parti och Demokratiska förbundet för Finlands folk, förbundets två främsta medlemsorganisationer, upplöstes och FBF ombildades till en rent ideell förening för fritt bildningsarbete. FBF:s färgrika historia av olika typer av folkbildning och tvister om den progressiva bildningens mål och medel är samtidigt en central del av den finlandssvenska folkdemokratiska rörelsens historia. Genom att ta del av FBF:s historia får vi en inblick i de finlandssvenska folkdemokraternas och kommunisternas kamp för vad FBF:s långvarige studierektor Harri Edgren kallade ”en ny värld”.

Plats: Historiesalen, Restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18, Åbo

Tid: Söndagen 26.1.2020. Kl. 17-19.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!


Hej från nya verksamhetsledaren + uppdaterat program för vårens filosoficafé 2020

Hej och God fortsättning på det nya året!

Jag heter Ylva Gustafsson och från årsskiftet har jag tagit över Jonas Ahlskogs uppdrag som verksamhetsledare för Folkets bildningsförbund. Jag ser mycket fram emot detta intressanta uppdrag!

Här nedan hittar ni det uppdaterade programmet för vårens Filosoficaféer som ordnas i Åbo.

Ifall ni vill kontakta mig så nås jag via FBF:s epostadresser: bildningfbf(at)gmail.com och FBF(at)kaapeli.fi, med telefon: 050 3226154, och med brev: FBF, Hagsgatan 12, 20540 Åbo.

Vänliga hälsningar,

Ylva Gustafsson

Filosoficafé i Åbo våren 2020:

26.1 Filosof/historiker Jonas Ahlskog och historiker Mats Wickström, Åbo.
Tema: Den progressiva folkbildningens historia i Svenskfinland, 1946-1991,

9.2 Pia Ahlbäck, FD i Engelska språket och litteraturen, Åbo.
Tema: Tid, tålmodighet och demokrati. Om att utforska normerande temporaliteter

8.3 Filosof och konstnär Göran Torrkulla, Åbo.
Tema: Om människan, djuren och resten av naturen, Till kritiken av vår medvarelseglömska ur ett etiskt perspektiv

5.4 Lisa Grans, Universitetslärare i folkrätt, Åbo.
Tema: Förebyggande av hedersrelaterat våld

19.4 Björn Vikström, Universitetslärare i teologisk etik och religionsfilosofi, Åbo.
Tema: Religion och populism

Plats: Filosoficaféet i Åbo hålls i historiesalen vid restaurang Skolan (Koulu), Eriksgatan 18.

Tidpunkt: kl. 17-19.

Inträdet är fritt och alla är välkomna!


Ny verksamhetsledare för FBF + Filosoficaféets program våren 2020

Efter 10 år på posten som Folkets Bildningsförbund r.f.:s (FBF) verksamhetsledare är det vid årsskiftet dags för mig att gå mot nya utmaningar. Uppdraget som verksamhetsledare har varit mycket givande och roligt – stort tack till alla ni som deltagit i FBF:s evenemang genom åren!

Den nya verksamhetsledaren för FBF från och med 1.1.2020 är Ylva Gustafsson. Ylva nås därefter via FBF:s epostadresser: bildningfbf@gmail.com och FBF@kaapeli.fi, per telefon: 050 3226154, och brevledes: FBF, Hagsgatan 12, 20540 Åbo. Ylva har skickat mig det preliminära programmet för vårens filosoficaféer i Åbo som ni hittar nedan.

Önskar er alla en god jul och ett gott nytt år,

Jonas Ahlskog

Filosoficaféet i Åbo våren 2020

26.1 Jonas Ahlskog och Mats Wickström
Tema: Den progressiva folkbildningens historia i Svenskfinland, 1946-1991,

9.2 Pia Ahlbäck
Tema: Meddelas senare

8.3 Göran Torrkulla
Tema: Meddelas senare

5.4 Lisa Grans
Tema: ”Förebyggande av hedersrelaterat våld”

17.5 Talare och temas meddelas senare

Inträdet fritt och alla är välkomna!

Samtliga filosoficafén ordnas i historiesalen, restaurang skolan, Eriksgatan 18, Åbo. Kl. 17 -19.


Nu finns antologin som gjordes i samband med filosoficaféets 20-årsjubileum även som open access e-bok. Ladda ner antologin via den här länken:

Rum för eftertanke: En antologi om att utmana det invanda (FBF 2018)


Filosoficafé i Karleby 7.12.2019 – Identitet och tillhörighet i det mångkulturella samhället

Begreppet identitet är centralt för varje minoritets självförståelse. Så är fallet även för den finlandssvenska minoriteten. Detta visas i det faktum att frågor om finlandssvensk identitet, och frågan om någon sådan identitet överhuvudtaget finns, har diskuterats alltsedan begreppet finlandssvensk uppfanns i början av 1900-talet. Mera sällan diskuteras dock vad vi överhuvudtaget menar med ’identitet’ eller vilken roll begreppet spelar, eller borde spela, i människans samhällsliv. Vi anser att en sådan diskussion är en förutsättning för varje klartänkt analys av vår självförståelse.

Filosoficaféet i Karleby ämnar starta en djuplodande diskussion om identitetsfrågans plats i vår kultur. Vi vill lyfta fram att det finns en spänning i vårt förhållande till frågor om identitet: å ena sidan behöver vi ofta begreppet identitet för att påpeka att en viss grupp har särskilda behov, å andra sidan kan hävdandet av den egna identiteten ibland resultera i ett inåtvärmande vi-och-dom tänkande. Denna problematik granskas genom följande fråga: befrämjar eller hindrar frågor om identitet vårt liv tillsammans med andra? Vi bjuder in två filosofer för att diskutera identitetsfrågans roll i vårt mångkulturella samhälle tillsammans med publiken i Karleby 7.12.2019.

Talare

Kl. 14 Filosof Ylva Gustafsson, Åbo
Tema: ”Jakt som gemenskap och identitetsfaktor i Svenskfinland”

Kl. 15.30 Kaffepaus (Marthasalen, kaffe & saltbit för 5€)

Kl. 16 Filosof Hannes Nykänen, Helsingfors
Tema: ”Subjektets imperialism”

Plats: Öja-auditoriet som finns i Karleby församlingshems källare, Kronobyvägen 3, Karleby.

Tidpunkt: 7.12.2019, kl. 14.

Evenemanget på Facebook: https://www.facebook.com/events/2536186699945006/
Arrangörer

Evenemanget är ett samarbete mellan Folkets Bildningsförbund r.f., Anders Chydenius Prästgårdsförening r.f. och Karleby svenska församling.


Filosoficafé i Åbo hösten 2019

8.9 Nationalekonom Christer Lindholm, Åbo (DETTA FILOSOFICAFÉ SOM VIDEO)
Tema: Från Thatcher till Trump – den ekonomiska politikens alternativa fakta (Presentationen som PowerPoint)

Synopsis

I och med den nationalistiska populismens frammarsch har postfaktuell politik blivit ett nytt begrepp inom den politiska vokabulären. Men det handlar i själva verket inte om ett nytt fenomen. Den ekonomiska politiken har nämligen varit postfaktuell redan länge, i den bemärkelsen att rent ideologiska ställningstaganden framställts som hårda ekonomiska fakta. Och det är uttryckligen bland den postfaktuella ekonomiska politikens förlorare vi hittar det starkaste stödet för nationalistiska populistpartier och politiker. Så vad bör alltså göras?

Lindholm talar utgående från sin bok Totuudenjälkeinen talouspolitiikka Thatcherista Trumpiin som publiceras inom kort

29.9 Filosof och genusvetare Salla Aldrin Salskov, Åbo
Tema: ”Genustrubbel i filosofin: om invanda och ovana tankar om kön” (DETTA FILOSOFICAFÉ SOM VIDEO)

Synopsis

Både i filosofin och i vår vardag, i populärkulturen och i litteraturen möter vi olika föreställningar, tankegångar och representationer av kön. Betydelser om manlighet och kvinnlighet befästs och utmanas både av filosofer och genusvetare, pedagoger och lärare. Simone De Beauvoir är känd för att ha beskrivit kvinnan som det andra könet, medan Luce Irigaray menar att kvinnan är könet som inte är ”ett”. Judith Butler däremot ifrågasätter tanken om en strikt  könsidentitet. I detta föredrag diskuterar jag invanda och ovana tankar om kön igenom en diskussion av dessa filosofers synsätt om våra könade liv.

13.10 Filosof Joel Backström, Helsingfors
Tema: ”Fake news! Kritiska reflektioner om det postfaktiska samhällets idé”

(DETTA FILOSOFICAFÉ SOM VIDEO)

Synopsis

Välkommen till det postfaktiska samhället! Här bryr sig ingen längre om sanningshalten i det som sägs, och påståenden som motbevisats fortsätter framföras som om inget hänt. Man tror inte på någonting alls, eller också tror man blint på det man vill tro på, det som ”känns sant”. Istället för allmänt accepterade fakta och sakliga argument i en delad offentlighet har vi de sociala mediernas åsiktsbubblor, alla med sina alternativa fakta.

Den här skrämmande bilden av vår samtid är inte falsk, något slags förskjutning i tidsandan har skett. Men hur ska vi riktigt förstå den? Var befinner vi oss, hur har vi hamnat här, och var kom vi ifrån? Hur såg samhället ut på den gamla goda tiden? Fanns det någonsin en sån ”god” tid, när fakta respekterades och den offentliga debatten besjälades av uppriktig sanningssträvan? Kan vi ens föreställa oss hur ett samhälle skulle se ut där det vore fallet? Det är lätt att peka finger mot Trump och hans gelikar, men vill vi själva egentligen veta av sanningen om vårt samhälle och om oss själva? Det är några av frågorna jag ska diskutera.

3.11 Filosof Åsa Slotte, Åbo
Tema: ”Den goda och onda vården – en essä om medicin, psykiatri, etik och läkekonstens ursprung”

(DETTA FILOSOFICAFÉ SOM VIDEO)

Synopsis

Filosofen Åsa Slotte disputerade i juni med en avhandling som ger ett etiskt perspektiv på diagnoser och i sitt föredrag kommer hon dels att beskriva sitt ”etiska sjukdomsbegrepp”, men också diskutera det med exempel ur historiska medicinska praktiker. Föredraget, man kan kanske kalla det för essä, rör sig mellan högkulturer som Egypten och antikens Grekland och samtiden med aktuella exempel. Under föredraget kommer frågan om vad god vård är att diskuteras genom exempel från anorexivården, hämtat ur avhandlingen där anorexipatienter och deras anhöriga berättar om bältesläggning och om vikten av ett inlyssnande bemötande. En av essäns grundfrågor handlar om sjukdomens betydelse, såväl för patienten, men också för hens anhöriga. Vad betyder sjukdom är den centrala frågan, som också öppnar upp för en annan förståelse jämfört med om man frågar sig vad sjukdom är, en ofta ställd fråga inom medicinens filosofi och historia.

Slottes avhandling hittar du här: https://www.doria.fi/handle/10024/169376

24.11 Litteraturvetare Ingeborg Löfgren, Uppsala
Tema: : ”Djur och litteratur – litteraturen och flykten från människan”

På senare år har intresset för människa-djurrelationer ökat inom litteraturvetenskapen. Human-animal studies, posthumanism och transhumanism är teoretiska inriktningar som på olika sätt funnit sin plats i litteraturstudiet. Skönlitteraturen och litteraturhistorien är ju också full av rika och mycket olika skildringar av människors förhållande till djur; de mytiska skildringarna av människors och gudars överglidande i djurisk hamn, som i Ovidius Metamorfoser, till människans mardrömslika uppvaknande som insekt i Kafkas novell Förvandlingen vittnar om en mångsidig rörlighet i hur man förstår relationen mellan det mänskliga och det djuriska. Hur denna relativa rörlighet eller gräns har förståtts och vilken roll den litterära gestaltningen av den har tjänat, har naturligtvis skiftat enormt från en tid, kultur, genre, till en annan. I dagens diskussion vänder man sig ofta till litterära skildringar av djur i hopp om att på något vis frigöra sig från antropocentrism. Detta kan tyckas paradoxalt då gestaltningen av det djuriska i skönlitteraturen så tydligt skapats av människor. Men denna idé om ”det mänskliga” såsom utgörande ett tankemässigt fängelse, och skönlitteraturen som en tänkbar bakdörr ut ur detta fängelse, tycks utöva en stor dragningskraft inom detta fält. I detta föredrag kommer jag att diskutera djurskildringar i skönlitteraturen och hoppet om litteraturen som en tänkbar flyktväg från antropocentrism. Mot detta hopp kommer jag ställa exempel på skönlitterära gestaltningar av människa-djur-relationer som snarare än att försöka ta sig förbi ”det mänskliga”, stannar i svårigheterna som vårt liv med djur ställer oss inför. Mina exempel kommer främst från den svenska modernisten och vänsteraktivisten Sara Lidmans (1923–2004) författarskap.

Samtliga filosoficaféen hålls vid Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo, kl. 17-19.

***

Videoklipp av föredrag från tidigare FBF evenemang

26.8 Nationalekonom Christer Lindholm, Åbo
Tema: ”Ekonomiska myter och alternativa fakta – hur marknadsfundamentalismen banade väg för den nationalistiska populismen”

Christers föredrag som videoklipp

16.9 Författare och litteraturvetare Ylva Perera
Tema: ”Vi har inte krossat patriarkatet bara för att männen gråter – om kroppar, identiteter och kamp”

Ylvas föredrag som videoklipp

Folkets Bildningsförbunds Korpo filosofidagar 21-22.7.2018

Tema: #MeToo, #YouToo, #WeToo?

Nu finns tre av föredragen från sommarens filosofidagar som videoklipp på nätet! Se videoklippen via denna länk.

Filosofiska samtal om kön, sexualitet och identitet

#MeToo, samtyckeslagen, transpersoners rättigheter, könsneutral småbarnspedagogik, exkludering och inkludering… Kön, sexualitet, identitet och rättigheter debatteras hett, men vilka slags frågor är det vi egentligen diskuterar, och hur? Vilken roll spelar kön och sexualitet bortom tal om rättigheter och identitet? Vad betyder det att alls ha ett kön, eller att göra den sortens skillnad mellan människor? Är kön något man föds till eller något man lärs upp att vara? Vilken roll får frågor om kärlek, begär, självförståelse och kollektivitet i dessa diskussioner, får de alls plats i talet om könet som en fråga mellan Natur och Kultur?

Sommarens Korpo filosofidagar utforskar det här minfältet av frågor om kön, sexualitet och identitet. Vårt mål är att fördjupa förståelsen genom granskande dialog och därmed undvika att låsa samtalet kring ideologiska positioner och, som ofta sker, slå fast ‘svar’ på oklart formulerade frågor.

Fritt inträde & alla välkomna!

Program
kl. 12 Salla Peltonen, doktorand i filosofi och genusvetenskap vid Åbo Akademi
Tema: ”mina tystnader om metoo: en filosofisk reflektion kring en politisk rörelse”

Kl. 13.30 Jessika Holmlund, filosof, Åbo
Tema: ”Vem är jag och vad är det jag representerar? – En reflektion kring identitetspolitik”

Kl. 15 Kaffepaus

kl. 15.30 Sara Sundell, sakkunnig inom jämställdhetsarbete med barn och unga vid Folkhälsan, Helsingfors
Tema: ”Vilda pojkar och snälla flickor – Hur påverkar samhällets könsnormer, de vuxnas bemötande och förväntningar barnen?”

kl. 17 Joel Backström, filosof, Helsingfors
Tema: ”Ingen vacker syn – Kvinnor och män som varandras spegelbilder”
Tid: 21.7.2018

Plats: Skärgårdscentrum Korpoström, Korpoströmsvägen 832, 21720 Korpoström.

Evenemanget på Facebook: https://www.facebook.com/events/1931860693490802/

Övernattning i Korpoström:

Skärgårdscentrum Korpoström: http://skargardscentrum.fi/

Se www.matkahuolto.fi för bussförbindelser till och från Korpo.

Arrangör för Korpo Filosofidagar:

Folkets Bildningsförbund r.f.
Hagsgatan 12, FIN-20540 Åbo
tel. +358 50 5147297
E-post FBF (at) kaapeli.fi
Hemsida: www.fbf.fi

Korpo filosofidagar 2017 – Den goda nationalismen, finns den?

Föredrag från filosofidagarna i textform:

Soldat James Mashiri – Symboler, Ikoner och narrativer

Filosof Hannes Nykänen – Vår tids hypernationalism och den mörka energin

Skall konsten tjäna det goda?

Alla tre föredrag från seminariet ”Skall konsten tjäna det goda?” i Helsingfors 31.1.2016 finns tillgängliga som videoklipp på nätet. Klicka på länkarna under för att se föredragen.