Våren 2018

6.5.2018 Sociolog Karin Creutz, Helsingfors universitet, Network for European Studies NES / Centre for Research in Ethnic Relations and Nationalism CEREN

Tema: Samtal med den inre fienden: Samhällssynen bland grupper som är mål för säkerhetsåtgärder (securitization)

Olika grupper som representerar hot och risker, samhällets ”inre fiender”, har en central betydelse när föreställningar om samhällets interna säkerhet konstrueras. Motorcykelgäng har figurerat som inre fiende en längre tid, nykomlingar på fältet är s.k. våldsamma extremister. En fråga som debatterats i relation till oppositionella miljöer är om myndighetsåtgärder riktade mot dessa kan vara kontraproduktiva. Hur påverkar åtgärderna förhållningssättet till samhället bland dem som blir föremål för dem? Forskaren Karin Creutz diskuterar den här och besläktade frågor utgående från intervjuer hon gjort med representanter för s.k. organiserad brottslighet, personer som klassificerats som säkerhetshot, aktivister från s.k. fosterländska grupper samt personer som utövar civil olydnad.

 

 

22.4 Filosoferna Camilla Kronqvist och Göran Torrkulla, Åbo
Tema: Samtal om filosofins roll i den enskildes liv och samhället. Filosoficaféet är också en boksläpparfest för FBF:s antologi: Rum för eftertanke: en antologi om att utaman det invanda.

8.4 Författare Bosse Hellsten, Lovisa
Tema: Om platser, rötter och att vara människa.

Enligt aforistikern R.R. Eklund måste man vara jordbunden för att skriva, för Eklund innebar det att vara förtrogen med en plats. Författaren Bosse Hellsten diskuterade frågor om rötter, rotlöshet och österbottniskhet utgående från bland annat R.R. Eklunds författarskap.

”Att rota sig eller vägra att slå rot måste alltid ske i förhållande till den jord man kommer från – det bibliska att komma ur jord och åter bliva jord handlar kanske inte bara om jord utan också om geografi”

11.3 Historiker Matias Kaihovirta, Åbo
Tema: Den skiftande bilden av 1918: om sociala konflikter och historiebruk

Synopsis

Under kvällens presentation diskuteras kriget 1918 i förhållande till sociala och politiska konflikter i finländsk historieskrivning. Vilken betydelse har 1918 haft i samhälls- och historievetenskaplig forskning och hur står den i relation till senare samhällspolitisk utveckling? I vilken utsträckning har 1918 års händelser undersökts utifrån ett politiskt perspektiv, och hur har man förklarat aktörskap och sociala konflikter i sentida forskning?

17.2 Filosoficafé i Karleby– ”Tilltal, gensvar och ansvar – samtal om konsten och livet.”

Författarna Hannele Mikaela Taivassalo och Marcus Prest, samt konstnären Göran Torrkulla diskuterar konstens relation till det egna livet och vårt samhälle.

Idén med evenemanget är att diskutera och utforska relationen mellan konsten, vårt samhälle och det egna livet. Talarna kommer att närma sig temat utgående från filosofin och det egna konstnärskapet. Centrala frågor som behandlades var: vad söker vi i konsten? Vilken betydelse har platser, resor och ‘samhällets anda’ för konstnärligt skapande? Dessa är förstås öppna och omfattande frågor, men precisionen ges av att de tänks utgående från våra egna erfarenheter av konst och konstnärligt skapande.

Filosoficafét ordnades  vid Anders Chydenius prästgård, Kyrkbacken, Karleby.

4.2 Filosof och historiker Jonas Ahlskog, Åbo
Tema: Historia och självkännedom.

Synopsis

Självkännedomens väsen tillhör filosofins äldsta frågor. På Apollotemplet i Delfi stod inskriptionen ”känn dig själv”, och för Sokrates var självkännedom en grundförutsättning för att överhuvudtaget kunna handla på ett ansvarsfullt sätt. Under det här filosoficafét vill jag diskutera på vilket sätt frågor om självkännedom hör ihop med kunskap och förståelse av vår historia. Med ‘historia’ menas här både vår egen personhistoria och den gemensamma, samhälleliga historia vi alla oundvikligen också tillhör. Jag kommer att närma mig frågorna om historia och självkännedom genom litterära exempel från W. G. Sebalds författarskap och med analytiska begrepp från R. G. Collingwoods historiefilosofi.