- 21.5
Tema: ”Striden om framtiden: utbildning som värde och medel”
Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet.
När man diskuterar utbildningens mening och mål i Europa idag, inte minst när det gäller den högre utbildning, återkommer vissa grundläggande begrepp: ”kvalité”, ”rättssäkerhet”, ”anställningsbarhet”, ”likvärdighet”, ”valfrihet”, ”akademisk frihet”, ”professionalism”, ”öppenhet”, ”innovation”, mm. Men beroende på vilken grundidé man har om utbildningens roll för samhället och för individen, har dessa ord delvis olika och stundtals även närmast motsatta innebörder. Sharon Rider kommer att diskutera ett antal sådana begrepp i ljuset av två idealtypiska gestaltningar av framför allt den högre utbildning: ”det Klassisk Moderna Universitetet” och ”det Globala Multiversitet”.
Se evenemanget på Facebook.
- 26.4
Tema: ”Fem myter om ekonomi”
Nationalekonom Christer Lindholm, Åbo
Under de senaste 30-35 åren har det demokratiska inflytandet över den ekonomiska politiken försvagats kraftigt, både i Finland och i andra demokratier. Även om den här avdemokratiseringen till en del kan försvaras med ekonomiska argument är den huvudsakligen en direkt följd av medvetna ideologiska val som i den offentliga debatten kamouflerats till ekonomiska fakta. I sitt föredrag Fem myter om ekonomi, som baserar sig på e-boken med samma namn, granskar Christer Lindholm fem ekonomiska ”sanningar” som i själva verket är ideologiska ställningstaganden, och som på ett avgörande sätt bidragit till den ekonomiska demokratins reträtt och marknadsfundamentalismens frammarsch.
Lindholms presentation kan laddas ner här.
E-boken kan laddas ner på en Google grupp där man också kan diskutera innehållet i boken. För att kommentera behöver man ett Google konto som man har automatiskt om man har en Gmail e-postadress. Men det går att skapa ett Google konto också med en annan e-postadress, se en videosnutt (på engelska) hur man gör det.
- 12.4
Tema: ”Om mångkulturalismens idéhistoria i Sverige”
Historiker Mats Wickström, Åbo
Mångkulturalism är ett av samtidens mest omdebatterade begrepp. Jag definierar mångkulturalism som en politisk idé med följande huvudsakliga innehåll:
i) ett samhälle präglat av etnisk mångfald är att föredra framom ett etniskt homogent samhälle
ii) bevarandet och utvecklandet av minoritetsgruppers kultur och språk bör bejakas.Föredraget belyser assimilationismens, försvenskningsnormens, nedgång till förmån för mångkulturalism i Sverige mellan åren 1964, då mångkulturalismen tar form som en idé i svensk offentlighet, och 1975 då mångkulturalism upphöjs till officiell svensk politik. Den svenska mångkulturalismens kontextbundenhet och hur idéns samhällsomvälvande anspråk urvattnades framhålls. Mångkulturalismens svenska genombrott genomljuder dock fortfarande i svenskt samhällsliv.
Assimilationsbegreppet anses fortsättningsvis, med några få undantag, vara ett negativt begrepp. Etnisk, religiös språklig mångfald bejakas i allt från den svenska regeringsformen till kommunala handlingsprogram. Sverige, mångkulturalismens föregångsland i Europa, står fast vid sin övertygelse om det mångkulturella samhällets politiska, sociala och moraliska överlägsenhet samtidigt som många andra europeiska länder under de senaste två decennierna har tagit kraftigt avstånd från mångkulturalismen. Detta påvisar den historiska spårbundhetens betydelse för samtidens mycket olikartade nationella förhållningssätt till migration och mångkulturalitet.
FD Mats Wickström disputerade i ämnet allmän historia vid Åbo Akademi i januari 2015 med avhandlingen The Multicultural Moment: The History of the Idea and Politics of Multiculturalism in Sweden in Comparative, Transnational and Biographical Context, 1964–1975.
- 15.3
Tema: ”Blicken från ingenstans”
filosof Antony Fredriksson, Åbo
År 1971 deltog antropologen och dokumentärfilmsregissören Margaret Mead samt författaren och kulturkritikern James Baldwin i en offentlig debatt vid The American Museum of Natural History, under rubriken ”minne, historia och tid”. Här är ett utdrag ur diskussionen:
Mead: Nej du måste inse att jag inte accepterar tanken om att jag gjort saker för att jag drömt om dem.
Baldwin: Men jag måste acceptera att jag en gång var på ett slavskepp.
Mead: Nej.
Baldwin: Men jag var det.
Mead: Vänta nu, det var du inte. Du tror väl inte på reinkarnation?
Baldwin: Men hela mitt liv är definierat av historien […] Mitt liv var förutbestämt redan då jag var fem år gammal av historian som var skriven på min panna.
Mead: min definition av vad som hänt är att ifall det funnits en kamera där som drevs av sin egen kraft utan någon människa som trycker av eller på knappen, skulle det som fastnade på filmen vara det som hänt. I diskussionen talar Mead om historien som en ansamling av visuella registreringar helt i linje med en av den västerländska epistemologins grundidéer: det vill säga att vår förståelse fungerar som en kamera, förståelsen b lir som en behållare som lagrar sinnesintryck som är registreringar av den historiska världen.Baldwin en afro-amerikansk författare vidhåller i sin tur att historien ”är skriven på hans panna”. I hans uppfattning genomsyrar historien nuet, den besitter kroppen, hans kropp. Historien har på det här sättet enligt honom definierat hans nuvarande predikament, vem han är och vad han kan välja att bli i fortsättningen. Historien är i det här fallet inte en berättelse som han antingen kan välja att acceptera eller avvisa, den är en villkorslös förutsättning för den livserfarenhet som definierar honom.
I mitt föredrag vill jag belysa vad den här dispyten egentligen handlar om och hur den illustrerar den fenomenologiska filosofins projekt under 1900-talet, om varför det blir viktigt att påpeka att vi inte kan förstå världen ur ett objektivt betraktande perspektiv.
FD Antony Fredriksson disputerade i ämnet filosofi vid Åbo Akademi i januari 2015 med avhandlingen Vision, Image, Record – A Cultivation of the Visual Field.
Evenemanget på Facebook.
Filmklipp:
Folkets Bildningsförbund 