Program våren 2010

  • 18.4 Inledare: Författare & psykoterapeut Bodil Lindfors & författare Heidi von Wright
    Tema: Om att läsa och skriva poesi. Filosoficafét ordnas i samband med Åbo poesidagar 15-18.4.2010
  • 11.4 Inledare: Filosof Niklas Forsberg, Uppsala universitet & Åbo Akademi
    Tema: Att veta och att inte veta vad en människa är. Om Iris Murdoch och frågan om hur vår människosyn formar vårt tänkande

Med utgångspunkt i Iris Murdoch filosofi kommer jag att reflektera över hur vår självförståelse leds av specifika bilder av vad de innebär att vara människa. I Murdochs efterföljd vill jag mena att vi idag leds av en bild av vad en människa är som är vilseledande. Man kan säga att vi lever i en typ av konflikt, där våra självbilder inte harmoniserar med vår verklighet. Med dessa tankar som utgångspunkt vill jag sedan visa att det är viktigt att vi inte låser vårt begrepp om människan, utan söker att låta det begreppet vara så öppet och mångskiftande som den mänskliga verkligheten är, också i våra självreflekterande verksamheter (som t.ex. filosofi och politik). slut på denna text

  • 30.3 Inledare: Forskare Jakob Donner-Amnell, Östra Finlands universitet
    Tema: Världens kriser och lösningar. Energin, klimatet, naturresurserna, livsmedlen och fattigdomen

På goda grunder kan man säja att många kriser av olika karaktär sätter sin prägel på världsläget och samhällsdebatten just nu. Den ekonomiska krisen får visserligen i många sammanhang mest uppmärksamhet, men om man alls blickar framåt är det uppenbart att många frågor kan förvandlas till kriser förr eller senare: energin, klimatet, naturresurserna, livsmedlen, fattigdomen osv.

Det finns förstås många olika uppfattningar om vilka frågor som är viktigast, hur olika frågor hänger ihop och hur de kunde lösas. Sammanlagt handlar det ändå om såpass stora utmaningar också på kortare sikt (5-10 år), att de tvingar alla slags aktörer att omvärdera och förändra sin verksamhet.

Men vilket slags strategier och lösningar kan olika aktörer tänkas gripa till? Vilka aktörer kan tänkas påverka utvecklingen mest – marknadskrafterna, staterna, medborgarna eller det internationella samfundet? Vilka positiva och negativa konsekvenser kan olika lösningar tänkas ha? Hur påverkas världsutvecklingen som helhet av de lösningar som olika aktörer kan tänkas genomföra? slut på denna text

  • 14.3 Inledare: Filosof Niklas Toivokainen, Helsingfors universitet
    Tema: Mytiskt tänkande och den ekologiska krisen

Niklas Toivakainen är doktorand i filosofi vid Helsingfors universitet. Hans val av tema är inspirerat av filosofen och miljöaktivisten Arne Naess förslag att den moderna (västerländska) civilisationen ”innerligt väl behöver odla sin mytiska fantasi”. För Naess hänger odlandet av (och bristen på) denna fantasi ihop med den ekologiska krisen.

Föredraget på filosoficafé den 14 mars, är ett försök att påbörja en utredning om hur vi kan förstå relationen mellan mytiskt tänkande och människans förhållande till naturen. Detta inbjuder oss att reflektera över vår förståelse av vad mytiskt tänkande innebär (kan innebära) och hurdan plats det kan ha i vår kultur, som så starkt är påverkad av en vetenskapligt orienterad världsbild.

Mytiskt tänkande har sina förbindelser med religiöst tänkande och även med det mystiska. Som sekulära västerlänningar leder dessa förbindelser lätt tanken till dogmatism och konservatism, något som vi ser på med avsky. Å andra sidan skapar det mytiska, det religiösa, det mystiska, en känsla för det heliga. Om t.ex. träd eller skogar sågs som heliga, skulle då nerhuggningen av regnskogar vara tänkbart? slut på denna text

  • 14.2 Inledare: Forskare Ritva Pitkänen
    Tema: Suomalaisyhtiöt kansainvälistyivät – kuka hyötyi? (Inledning på finska, diskussion på svenska och finska)

Ritva Pitkänen har arbetat inom företagsekonomin som professionell revisor, och efter pensionen forskat i finländska företags internationalisering. Under filosoficaféet berättar Pitkänen om sina forskningsresultat. Hon framhäver att den finländska ekonomins internationalisering har skett på de stora företagens villkor. Skattesystemet har ändrats för att gynna företagen, och det offentliga ägandet i storföretagen har nästan helt och hållet avvecklats. Storföretagen har gjort utländska investeringar i miljardklassen som varit improduktiva och ofta misslyckats. Pitkänen tillspetsar sin kritik och hävdar att aktieägarna har fått sina utdelningar, ledningen sina optioner, medan arbetstagaren fått uppsägningsbesked. Är ett företagssystem byggt på den privata aktieäganderätten en effektiv förvaltare av nationalegendomen? Borde demokratin sträcka sig också till ekonomin? slut på denna text

  • 17.1 Inledare: Chefredaktör Arja Alho
    Tema: Demokrati och media