- 15.4 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
Inledare: forskare Christer Lindhom, Åbo Akademi
Tema: Går den globala kapitalismen mot sin undergång?
Om detta handlade det.
– Den privata konsumtionsefterfrågan i USA är världsekonomins tillväxtmotor nummer ett. Om jag minns rätt är USA:s andel av världens BNP ca 30%, och konsumtionsefterfrågan utgör 70% av USA:s BNP. Den privata konsumtionsefterfrågan i USA motsvarar således ca 20% av hela världens sammanlagda BNP!
– Den starka konumtionsefterfrågan i USA har redan en längre tid upprätthållits med hjälp av lånade pengar. Detta har dels varit möjligt tack vare omvärldens vilja att låna pengar åt USA till en rimlig ränta, dels tack vare bostadsprisboomen som gjort det möjligt för amerikanerna att ta ut stora konsumtionskrediter med sina allt dyrare bostäder som säkerhet.
– Nu håller ”bostadsbubblan” på att spricka, vilket bl.a. tar sig uttryck i en märkbar ökning av kreditstörningar och -förluster. De amerikanska bankerna och finansieringsbolagen har försökt gardera sig mot de växande kreditriskerna genom att ”paketera ihop” riskabla bostadslån till obligationer, som sedan säljs vidare på den internationella marknaden. Det har har naturligtvis inte minskat de totala kreditriskerna på något sätt, utan bara spritt dem utanför USA:s gränser. Om det blir en rejäl ”kreditkrasch” på bostadslånemarknaden kommer det alltså att få allvarliga återverkningar på den internationella finansmarknaden. En trolig konsekvens av det här är att allt fler utländska investerare blir ovilliga att investera i dollar, vilket i sin tur innebär att USA måste erbjuda betydligt högre räntor för att få in det kapital som krävs för att finansiera underskotten i bytesbalansen och den federala budgeten.
– För de överskuldsatta amerikanska hushållen skulle kombinationen av fallande bostadspriser och stigande räntor vara direkt katastrofal. Och med tanke på den privata konsumtionens stora andel av USA:s BNP kan man säga att en katastrof för de amerikanska konsumenterna också skulle vara en katastrof för den amerikanska ekonomin som helhet.
– En djup och långvarig recession i USA skulle i sin tur ha återverkningar på exportorienterade länder som Tyskland och – framför allt – Kina, för vilka USA är en viktig exportmarknad. Därmed skulle recessionen i USA sprida sig såväl till Europa som Asien.
– Om USA för närvarande upprätthåller den globala konsumtionsefterfrågan har Kina för sin del en motsvarande betydelse för den globala efterfrågan på stål, koppar och andra råvaror. Om den kinesiska ekonomin följer USA in i en recession skulle alltså den globala råvaruefterfrågan krascha, med kraftigt sjunkande priser som följd.
– Summa summarum fínns det alltså en betydande risk för att världsekonomin går mot en ”trippelkrasch” som samtidigt drabbar varumarknaden, finansmarknaden och råvarumarknaden. Om erfarenheterna från 1930-talets Stora Depression är någonting att gå efter är det sannolikt att en krasch av den här omfattningen provocerar fram protektionistiska reaktioner på många håll i världen, med begränsningar av både den internationella handeln och (eventuellt) internationella kapitalrörelser.
Att det här skulle leda till den globala kapitalismens undergång är kanske en lindrig överdrift, men jag ser det nog ändå som fullt realistiskt att slutresultatet kunde bli en kursändring inom den ekonomiska politiken, bort från nyliberalismens övertro på den fria marknaden i riktning mot en mer reglerad ekonomi både på det nationella och det internationella planet.
Och då infinner sig förstås frågan: är det här verkligen en hotbild, eller en nåd att stilla bedja om?
- 18.3 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
Inledare: filosof Hannes Nykänen, Åbo Akademi
Tema: Freud och den förträngda moralen
Hur ska den inre splittringen i mänskans psyke förstås? Går det att förstå den utan hänvisning till moral? På vilket sätt och i vilken utsträckning är moralen närvarade i Freuds teori? Hannes Nykänen hävdar att Freud både minimerar och misstolkar moralens roll i mänskans själsliv. Det här betyder inte att Freud skulle ha haft särskilda svårigheter att inse moralens betydelse i våra liv.
Moralfilosofin har å sin sida närmast teoretiserat bort moralen – framförallt har moralfilosofin ignorerat den inre spänningen i mänskan. Moralfilosofin har inte velat befatta sig med det omedvetna utan explicit eller implicit ifrågasatt dess existens – något som kan beskrivas bara som en total missuppfattning. – Nykänens ambition är att ömsesidigt belysa tillkortakommandena i psykoanalysen och moralfilosofin för att peka på en mer fruktbar möjlighet.
- 25.2 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
Inledare: fil.lic. Ville Kivimäki, Åbo Akademi
Tema: Soldatens moraliska val och dess följder
(föredrag undantagsvis på finska – diskussion på finska och svenska)
Dödandet, våldtäkter, och tortyr utgör en del av krigets, antagligen varje krigs, verklighet. I ljuset av den pågående konflikten i Irak och andra konflikter i tredje världen är ämnet synnerligen aktuellt. Sammanbrottet av det forna Jugoslavien innebar också att etniska resningar och andra mot civilbefolkningen riktade bestialiteter på nytt dök upp i Europa. Frågan är vad människan som individ och i grupp förmår göra och varför kriget har en så brutaliserande effekt på henne?
Ville Kivimäki granskar i sin inledning brutalitet i krig och möjligheten att vägra att delta i det. I fokus för reflektionen står frågan om individens möjlighet till moraliska val i krigssituationen. Utmärkande för krig är den ofta bjärta kontrasten mellan högtravande ideologiska motiv och dess smutsiga verklighet som soldaterna på olika sätt måste handskas med för att bibehålla sin självbild. Inte bara våldets offer utan också dess utövare kan traumatiseras för livet.
Soldaternas val granskas framförallt i ljuset av finska frontsoldaters minnen och erfarenheter från de finska krigen åren 1939-45.
- 11.2 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
Inledare: filosof Dan Lolax, Åbo Akademi
Tema: Vi och narrativet
Irakkriget befinner sig i ”tredje akten”. Det franska presidentvalet är ett ”Shakespeareskt drama”. De finländska partiledarna är deltagare i en ”politisk version av Idols”.
Enligt Lolax innehåller medias språkbruk retoriska drag som vi sällan reagerar på. Å andra sidan: trots att journalister tar sig konstnärliga friheter så förstår vi oftast nyhetens innebörd. Kanske är de retoriska dragen inget orda om. Kanske är det orättvist att kalla dem ”retoriska”.
Kanske, men hur man väljer att beskriva något säger mycket om hur man uppfattar det som beskrivs. Och hur man reagerar, eller inte reagerar på beskrivning säger något om hur man förstår, inte bara det som beskrivs, utan också sin egen roll i sammanhanget.
Den här diskussionen har INTE som mål att lyfta fram media som förvrängaren, som den som för bakom ljuset istället för att informera. Lögner, när de förekommer i massmedia, avslöjas enligt Lolax ofta – just för att de är lögner. Men den mediala bevakningen, och vår inställning till det mediala, präglas av något potentiellt allvarligare: frånvaron av kritisk reflektion.
Ett exempel på denna frånvaro är den lätthet med vilken viktiga politiska händelser låter sig beskrivas som vore de del av ett iscensatt narrativ, där vi – ”publiken” – på ett bekvämt avstånd väntar på att nästa scen spelas upp.
Och det finns andra exempel.
- 21.1 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17.30
Inledare: redaktör Nils Torvalds, H:fors
Tema: ”Terrorismhysteri och massmedia”
Under den rubriken ryms allt från en dramatisk förmiddag på Manhattan den 11 september 2001 över en total missbedömning av hur Irak skulle reagera på en amerikansk invasion och en finländsk säkerhetspolitisk debatt till en illa förkortad jouranlistisk verklighet. Och kanske ännu någonting.
Folkets Bildningsförbund 