- 10.4 Restaurang G18, Källarvalvet, Georgsgatan 18, Helsingfors, klo 19
Inledare: professor emeritus Lars D. Eriksson
Kommentar: riksdaglsedamot Heidi Hautala, Gröna förbundet
Tema: De nya krigen, globaliseringen och folkrättens kris
De nya krigen: de där nationalstaterna inte mera deltar med sina arméer utan de krig som aldrig börjar och aldrig slutar. De är krig som inga arméer har men nog t.ex. barnsoldater och skurkar. I dess krig utkämpas inga stora slag som kunde avgöra något för poängen med dem är inte att avgöra något. Det är krig som dessutom tenderar att finansiera sig själva – förvandla länders ekonomier till krigsekonomier.
Folkrättens kris: folkrätten föddes för några hundra år sedan med alla sina regler om nationalstaternas suveränitet, om de tillåtna krigen, om krigets lagar och om skydd för civilbefolkning och krigsfångar o.s.v. Allt det där är idag mer eller mindre historia. Om ”de nya krigen” har folkrätten ingenting att säga; ändå är det de som utgör de verkligt stora hoten idag.
Dessa teman och med dem relaterade frågor var ämnet för prof. Erikssons inlägg.
- 13.3 Vasa arbetarinstitut, Kyrkoesplanaden 15, Vasa, klo 18
Inledare: Göran Djupsund
Kommentar: Steven Frostdahl SDP
Tema: Politik, media och underhållning
Hur ser den politiska diskussionen ut i våra medier. Och hur borde den se ut. Skall politikernas skilsmässor, kärleksaffärer och parkeringsböter vara det som rapporteringen handlar om? Är det fart och fläkt och underhållning som är kriteriet bra samtals- och debattprogram? Skall programledare och journalister bara ta upp de frågor som alla andra tar upp i tron att dessa är viktiga eftersom alla andra tycks tro det? Eller skall de ta upp de frågor som de tror att ”folk” vill höra om?
Vart försvann sakkunskapen och journalisternas och programledarnas förmåga att själv bedöma vad som är viktigt och oviktigt i politiken? Eller kanske har de sakkunskapen men tvingas till ytlighetsproduktion på grund av tidsbrist och andra yttre krav? Hur ser den allmänna trenden ut och har vi skäl att bekymra oss för framtiden? Dessa och andra frågor var ämnet för prof. Göran Djupsunds inledning på Politikcaféet.
- 13.2 Restaurang G18, Georgsgatan 18, Helsingfors klo 19
Inledare: forskare Katarina Sehm-Patomäki, Network Institute for Global Democratization
Kommentar: författare Claes Andersson, Vänsterförbundet
Tema: GLOBALISERING hur då?
I dag talar man om globalisering inom de flesta områden. Allt fler företags verksamhet globaliseras, politiker upprepar att den nationella politikens spelrum begränsas på grund av globaliseringen och världen ‘krymper’ som en följd av globaliseringen. Vi hör om ”globala hot” och ”globala möjligheter”. Men vi hör också om ett växande missnöje med globaliseringen. Vad är det då egentligen som menas med termen ”globalisering”?
Ett sätt att se på globaliseringsprocess är ur sociologiskt eller teknologiskt perspektiv. Den snabbt utvecklade och på många håll lättillgängliga teknologin underlättar och möjliggör omedelbara, frekventa och billiga kontakter runt om i världen. Vi använder oss av e post och mobiltelefoner. Vi utbyter information och delges händelser på andra sidan jordklotet i realtid. Allt fler personer reser allt oftare och jordklotet känns mindre än tidigare.
Ett annat sätt att se på globaliseringen är ur ett politiskt perspektiv. Då kan man se globaliseringen som ett projekt på den neoliberala politiska agendan. Detta projekt har skisserats i USA, av många av de personer som kretsar kring president George W Bush. Var ligger grunderna för det neoliberala projektet om globalisering? Vilka är följderna av globaliseringen och vad har vi att vänta? Hur har detta globaliseringsprojekt bemötts? Vad säger kritikerna och varför? Och vem är dessa?
Folkets Bildningsförbund 