Program hösten 2016

Tyvärr meddelade Helena Granström nyss att hon inte kan komma till filosoficafét 20.11 på grund av force majeure. Vår plan är nu att omboka Helena för ett filosoficafé i Åbo under våren istället. Mera information om exakt tidpunkt kommer efter årsskiftet. slut på denna text

  • 30.10
    Tema: Ödets idéhistoria – tvärsnitt och strandhugg.
    Idéhistoriker Michael Azar, Göteborg

Föreläsningen kommer att göra några nedslag i ödets idéhistoria från antiken till modern tid. ”Ödet” är ett av dessa mångfacetterade begrepp som på samma gång rymmer antaganden om determinism och tankar om att vi själva såsom fria subjekt är ansvariga för hur vi utformar våra livsöden. Det kan uppfattas både som gudomlig vilja och försyn, som naturkraft och historisk bestämning, som ren slump och som existentiell valfrihet. Vad är det ytterst för krafter som bestämmer våra liv och hur har västerländska tänkare i skilda epoker försökt tolka och begreppsliggöra dessa? Exempel hämtas från en lång rad skilda håll: filosofin, litteraturen, politiken, teologin och naturvetenskapen.” Det är, som vi kommer att se, ett mycket omdisputerat begrepp.

Michael Azar är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har skrivit en lång rad böcker och pjäser som han nu i efterhand tycker sig sammanstråla i ödets vida problematik. Läs mer information om författaren och hans verk. slut på denna text

  • 23.10
    Tema: Pengar, teknik och ojämnt utbyte
    Antropolog Alf Hornborg, Lund

Sedan ett par århundraden tillbaka har vi i de rikare delarna av världen förlitat oss på teknik och tekniska framsteg som lösningen på de flesta problem. Men är själva föreställningen om ”teknik” missvisande? Att modern teknik fordrar uppfinningar och ingenjörsvetenskap är uppenbart, men förutsätter den också ojämna globala flöden av biofysiska resurser, som hamnar utanför ekonomernas blickfält? Vår bild av världshandeln ser helt annorlunda ut om vi i stället för penningpriser mäter varuflödena i ianspråktagen arbetstid, markareal, energi eller material. Då framträder modern teknik som en strategi för att förskjuta arbets- och miljöbelastning till världssamhällets fattigare delar. Och vi anar att pengarnas och teknikens roll i vår världsbild fungerar som skygglappar, som får oss att bejaka tillväxt och utveckling utan att reflektera över konsekvenserna för människor och miljö i andra delar av världen.

Har vi inte förstått vad teknisk utveckling egentligen är, sedd ur ett globalt samhällsvetenskapligt perspektiv? För dem som har råd med den sparar tekniken tid och rum, men på bekostnad av förlorad tid och förlorade landskap för människor med mindre köpkraft. Genom historien har den ena gruppens framgångar genom ojämnt utbyte av arbetstid och naturresurser varit knutna till den andras förluster. Det vi i de rikare delarna av världen har uppfattat som utveckling och framsteg har haft ett drag av nollsummespel, men det har osynliggjorts av våra magiska föreställningar om teknikens väsen, som en i föremålen inneboende kraft snarare än något som möjliggörs av globala skillnader i priserna på arbete och naturresurser. Liksom slaveri och livegenskap är den globaliserade moderna tekniken ett sätt att förskjuta arbets- och miljöbelastning till andra.

Alf Hornborg är antropolog och professor i humanekologi vid Lunds universitet. Han har på svenska utgivit Myten om maskinen (2010) och Nollsummespelet (2015). Internationellt har han publicerat The Power of the Machine (2001), Global Ecology and Unequal Exchange (2011), Global Magic (2016) och flera antologier i gränslandet mellan antropologi, miljöhistoria och politisk ekologi. slut på denna text

  • 9.10
    Tema: Eurafrika och den Europeiska unionens koloniala rötter
    Samhällsvetare Peo Hansen, Linköping

EU beskrivs ofta som ett historiskt fredsprojekt med starka band till mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Men bakom fasaden döljer sig en annan historia om krass realpolitik och geopolitiska ambitioner, där exploateringen av det koloniala Afrika ofta stod i centrum för intresset vid EU:s bildande på 1950-talet. Föreläsningen belyser denna centrala del av EU:s historia och försöker samtidigt finna svaren på varför den fallit i glömska.

Peo Hansen är professor i statsvetenskap vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings universitet. Han har tillsammans med Stefan Jonsson bland annat skrivit boken Eurafrica: The Untold History of European Integration and Colonialism (London: Bloomsbury, 2015), vilken också utkommit i svensk översättning; Eurafrika: EU:s koloniala rötter (Stockholm: Leopard förlag). slut på denna text

  • 25.9
    Tema: ”Är du en illusion?”
    Filosof och konstnär Göran Torrkulla, Åbo

I sitt föredrag ger Göran Torrkulla en presentation av Mary Midgleys kritik av reduktionistiska tendenser inom dagens vetenskapssyn. I centrum står frågan om vetenskapernas relation till den mänskliga livsvärldens övriga verksamheter. Särskilt då frågan om vetenskapens status och roller vad gäller vår existentiella självförståelse. slut på denna text

  • 11.9
    Tema: ”Kvinna och filosof – en vinnande eller försvinnande kombination?”
    Filosof Camilla Kronqvist, Åbo

Filosofin gör anspråk på att vara ett fördomsfritt utforskande av tänkandet själv. Men hur står det till med fördomsfriheten om majoriteten filosofer är och har varit män? Är filosofin idag ett område där såväl män som kvinnor ges möjlighet att tänka fritt? Nätbloggar som beingawomaninphilosophy vittnar om sexism och andra former av diskriminering i den filosofiska världen. Är det här bara en historisk, och därmed förhoppningsvis övergående, tillfällighet? Eller vittnar det om mer djupgående problem i uppfattningen om vad filosofi är? Har den manliga dominansen lett till en snedvridning i vad som setts som centralt och relevant för den filosofiska undersökningen, så att de områden i mänskligt liv där kvinnor haft en mer dominerande ställning inte getts status av att vara tillräckligt filosofiska?

I sitt föredrag gör Camilla Kronqvist nedslag i filosofiska debatter som på olika sätt strävat till att göra kvinnors röst hörda. Hon frågar vilket inflytande de haft på situationen för kvinnliga filosofer vid Finlands universitet. Ibland högtflygande teoretiska resonemang kombineras med personliga erfarenheter av vad det innebär att verka som kvinnlig filosof på svenska i Finland.

Camilla Kronqvist är bosatt i Åbo och verksam som forskare i filosofi vid Åbo Akademi. Mera information om hennes forskning.