Program hösten 2013

  • 8.12.
    Tema: Hur smakar ananas? Om att beskriva upplevelser
    Inledare: Olli Lagerspetz, akademilektor i filosofi vid Åbo

Kan man förstå hur ananas (eller kaffe, kokt potatis osv.) smakar om man aldrig själv har provat? Eller är upplevelser omöjliga att förmedla för dem som inte själva har haft dem? Dessa frågor från sextonhundratalet plågar fortfarande dagens filosofer och kognitionsforskare. Å ena sidan är det är en viktig skillnad mellan att ha varit med om en upplevelse och att få den återberättad. Å andra sidan förutsätter mellanmänsklig förståelse att man kan kommunicera det man upplevt. I kvällens föredrag argumenteras att frågan kan få en lösning om man tänker på beskrivningar som växelverkan mellan talare och åhörare. Det handlar inte om att flytta på tankeinnehåll från ett huvud till ett annat, utan om att gemensamt fokusera på det man ser som viktigt. Beskrivandet av upplevelser stöter inte på hinder av i princip oöverkomligt slag, men i verkliga fall kan både praktiska och etiska svårigheter ge upphov till en känsla av oöverstigliga hinder som ofta är befogad. slut på denna text

  • 17.11
    Tema: Skatteparadis – den globala ekonomins svarta hål
    Inledare: Gunilla Andersson, folkhögskollärare och aktiv i Attac Sverige, Malmö.

Miljontals människor i krisdrabbade länder är idag smärtsamt medvetna om vad som händer när skattepengarna inte räcker till. Samtidigt har en superrik elit gjort det till en sport att nolltaxera. Till sin hjälp har de banker, revisionsföretag och skatteparadis som gärna bistår med att finna kryphålen i en otidsenlig lagstiftning. Demokratin har inte hunnit ikapp ekonomins globalisering och därför kan de som anlitar skattesmitarproffs skapa sin egen skattefria gräddfil. I väntan på globala överenskommelser tar nu kommuner och regioner i flera länder egna initiativ för att medborgarnas skattepengar inte ska gå till företag som utnyttjar skatteparadis.

Läs Gunillas texter i SvD om temat:
Vi vill inte bidra till skatteflykten
Sätt stopp för flykten till skatteparadisen slut på denna text

  • 10.11
    Tema: Har den feministiska filosofin förändrat filosofin?
    Inledare: Martina Reuter, docent i filosofi vid Helsingfors universitet och universitetslektor i genusvetenskap vid Jyväskylä universitet.

Feministiska läsningar av filosofins historia kan indelas i två olika strategier. Den feministiska forskaren har antingen fokuserat på att skriva om filosofins kanon genom att inkludera tidigare bortglömda kvinnliga tänkare eller så har hon tagit avstånd ifrån traditionen och kritiserat dess maskulina förhandsantaganden.

Martina Reuter kommer med hjälp av exempel att beskriva båda dessa strategier och diskutera vilkendera strategin som kan anses ha haft en mera varaktig inverkan på den filosofiska traditionen. slut på denna text

  • 27.10
    Tema: En svart afrikansk revolutionär atlantisk värld – drömmen om att sänka det brittiska imperiet, ras och fördomar.
    Inledare: Holger Weiss, professor i allmän historia vid Åbo Akademi.

Holger Weiss är professor i allmän historia vid Åbo Akademi. Weiss historiska forskning är bred och berör många olika områden. Bland dessa kan nämnas forskningsprojekt om västafrikanska nationalisters kontakter med den kommunistiska internationalen under 1920- och 1930-talet. Weiss bedriver även globalhistorisk forskning. Här intresserar han sig främst för klimat- och sjukdomshistoria samt olika typer av nätverk och växelverkan inom den atlantiska världen under 1700- och 1800-talet. För närvarande är Weiss aktuell med boken Framing a Radical African Atlantic: African American Agency, West African Intellectuals and the International Trade Union Committee of Negro Workers.

Närmare information om Weiss forskning och publikationer fås på hans hemsida. slut på denna text

  • 29.9
    Tema: Skenbara katastrofer och katastrofala skenbarheter. Om samhällsklimatets förändringar
    Inledare: Joel Backström, forskare i filosofi vid Helsingfors universitet

Vi lever i ett alltmer individcentrerat och tävlingsinriktat samhälle, där girighet och hänsynslöshet blivit rumsrena. Samtidigt visar till exempel folks beteende på facebook och de uteblivna protesterna mot övervakningen av vår elektroniska kommunikation, att känslan för privatlivets helgd försvinner och gränsen mellan privat och offentligt suddas ut.

Så kan det se ut. Men är förändringen i samhällsklimatet verklig eller skenbar? Eller består sådana förändringar alltid just i en förvandling av skenet, av självframställningens och självbedrägeriets typiska former? Och var står vi själva i förhållande till den samhällsutveckling vi kritiserar? Om alla säger sig vara emot utvecklingen, vem är det då som driver den? Hur förhåller sig samhällsmoralen till den personliga moraliska förståelsen? Vad är relationen mellan den samhälleliga klimatförändringen och väderleken i den egna själen?