- 11.12
Tema: Magic, Emotion and the Problems of Practical Life. Is magic still part of the modern world?
Inledare: filosof Tom Greaves, University of East Anglia, Norwich (UK)
One of the most significant features of modern life seems to be that it does not involve the practice of magic. Not only that, we often think that the modern world has been created in large part by ridding ourselves of magic and coming to understand that magic is senseless superstition. Many thinkers and philosophers have followed the sociologist Max Weber in his declaration that: ‘The fate of our times is characterized by rationalization and intellectualization and, above all, by the “disenchantment of the world”.’
In sharp contrast to this common way of looking at the modern world, we will explore some ideas put forward by a number of philosophers who claim that what we usually call ‘magic’ is an unavoidable part of human life. They claim that magic is an intrinsic part of our emotions and our practical involvement with the world around us. What is distinctive about modern life is therefore not that we have expelled magic from our lives, but that we are no longer able to recognize our own magic for what it is. We will begin by looking at the ideas of the French philosopher Jean-Paul Sartre and the English philosopher Robin George Collingwood, who both claimed that there is an essential link between practical life, emotion and magic. Whilst Sartre thinks of emotion as a process by which we present ourselves with a ‘magical world’ when faced with practical difficulty, Collingwood claims that magic is the production of the appropriate emotions with which to overcome practical difficulty. We will explore the merit of these ideas in contrast to the common ‘disenchantment’ view of modernity and we will consider whether these two ways of thinking about the links between magic, emotion and practical life can be reconciled. Finally, we will ask whether magic and emotion are confined to the realm of practical success and failure, or whether, even in the modern world that is so focused on human achievement, there is not an unavoidable ‘magical world’ that opens us up to the appreciation of things that are beyond the scope of our own practical concerns.
Tom Greaves is tutor in philosophy at the University of East Anglia. He works on the philosophy of nature and environment in the phenomenological and hermeneutic traditions, with a focus on the philosophy of Martin Heidegger.
For more information see Thomas Greaves at the University of East Anglia.
- 27.11
Tema: Om kristet motstånd
Inledare: teolog Patrik Hagman, Åbo Akademi
Kristendomen uppfattas ofta vara i grunden en konservativ kraft, vars främsta syfte är att hålla fast vid gångna tiders värderingar. Men kristendomen är också en tanke om ett annorlunda sätt att leva, inte bara på det privata planet, utan också i samhället. Denna tanke står i tydlig kontrast till vår tids nyliberalism och kapitalism, och utgående från den tidiga kristna kyrkans sätt att kämpa mot det romerska imperiet, lyfter teologen Patrik Hagman fram ett annorlunda sätt att ta avstånd och göra motstånd mot vår tids imperier, ett sätt som visar på en annan möjlig väg till motstånd än politiskt våld och det ofta impotenta arbetet inom det politiska systemet.
Hagman är författare till boken Om kristet motstånd (Fontana och Artos & Norma, 2011).
- 23.10
Tema: Romer behandlas som rosk
Inledare: Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnestys finländska sektion
Romerna är den mest utsatta minoriteten i Europa, den fattigaste och mest diskriminerade. Alla experter erkänner problemet, men regeringarna är ovilliga att göra något. I Finland ville förra regeringen sopa undan ”rosken” genom att kriminalisera tiggeri, dvs förbjuda fattigdom. Samtidigt jobbar några tjänstemän med ett ambitiöst program för att föra Finlands egna goda erfarenheter av en inkluderande rompolitik till resten av Europa.
Hurudana människorättskränkningar utsätts romer för, vad borde göras och vad är på gång i EU just nu?
- 2.10
Tema: Om politisk konsumtion
Inledare: Yrsa Neuman och statsvetare Henrik Serup Christensen, Åbo Akademi
Människors politiska preferenser styr också deras konsumtionsbeteende, eller åtminstone en del av det. Det kan röra sig om att bojkotta vissa produkter eller att medvetet köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Men när kan man kalla konsumtionsval ”politiska”? Och fungerar det? I så fall när? Bidrar fenomenet politisk konsumtion till ett starkare medborgarsamhälle, eller kan utvecklingen vara ett hot mot demokratin?
Christensen och Neuman diskuterar dessa och andra frågor i relation till politisk konsumtion.
- 18.9
Tema: ”Vårt behov av andra för att bli oss själva. Om Hegel, erkännande och utsatthet”
Inledare: Victoria Fareld, Göteborgs universitet
Fareld diskuterar om man kan bygga en politisk filosofi på människors beroenden och sårbarhet istället för på deras självständighet, socialitet eller förnuftskapacitet. Med 1800-tals filosofen Hegel som bundsförvant omformulerar hon den politisk-filosofiska frågan om människors behov av erkännande och argumenterar för en filosofi som utgår från människors utsatthet – en vidkännandets filosofi.
Victoria Fareld är författare till boken Att vara utom sig inom sig: Charles Taylor, erkännandet och Hegels aktualitet. Boken är utgiven av Bokförlaget Daidalos och det finns en recension av Dagens Nyheter.
Victoria Fareld är också verksam i Histcon.se.
Folkets Bildningsförbund 