Program hösten 2010

  • 12.12 Inledare: Filosof Fredrika Spindler, Södertörns högskola, Stockholm
    Tema: Vidskepelse och Makt: om religion och politik hos Spinoza

Frågan om förhållandet mellan religion och politik ställs på ett utmanande sätt av Spinoza: mot merparten av den filosofiska traditionen hävdar han, på ett sätt som är unikt för 1600-talet, att religionens plats måste vara underordnad politikens, och att en av de viktigaste frågorna för politiken handlar just om att hindra kyrkans företrädare att utöva makt över folket. Men frågan gäller inte bara om den praktiska fördelningen av makt i samhället: snarare ligger hans poäng i att analysera hur behovet av religion uppstår hos människan, och på vilket sätt detta behov riskerar både att göra henne till slav under sina egna villfarelser och möjliggöra maktövergrepp både från statens och kyrkans företrädare. Detta gör Spinoza aktuell för oss idag: genom hans analys kan vi ställa frågan om vilka förhållanden mellan okunnighet, vidskepelse och makt vi bör vara uppmärksamma på i vår egen tid, hur de påverkar oss och, inte minst, vad vi kan göra för att bryta dem. slut på denna text

  • 21.11 Inledare: Religionsvetare Tuomas Martikainen, Åbo Akademi/ Helsingfors universitet
    Tema: Välfärdsstaten och religion

Dagens religiösa förändringarna är svåra att förstå om man inte tar i beaktande den förändrade politiska ekonomin samt välfärdsstatens nya natur. Martikainens anförande påstår att vi lever i en tid där religioner har blivit en del av marknader och fått en ny plats i civilsamhället. Den har lett till en ökande roll för identitetspolitik samt flera viktiga förändringar inom stat-kyrka-relationer. Det nya läget är synlig både inom den lutherska kyrkan såsom bland minoritetsreligioner. Presentation är baserat på boken Religionens återkomst (Martikainen/Jalovaara, Magma, 2010). slut på denna text

  • 24.10 Inledare: Le Monde diplomatique redaktör och aktivist Otto Bruun, Helsingfors
    Tema: Ekologiska kristider och politisk ekologi – att förstå marknaden, miljöskydd och modernitet

Miljöproblemen är pressande, men hur ska vi se på miljöproblemen eller klimatförändringen som ett politiskt problem? Hur ska vi ens definiera problemet? Och vad är relationen mellan mänsklighet och ”natur”?

Miljörörelsen i USA grundade sig länge på naturparkerna. För att utstå som ”orörda” ledde det i praktiken till att Yellowstones och Yosemites ursprungsbefolkning förintades. Bruun vill föra en diskussion kring denna tradition och vad den fört med sig till Finland och dagens miljörörelse.

Marknaderna eller en ekonomisk styrning (Green New Deal) är den ledande pragmatisk infallsvinkel. Vad betyder egentligen att internalisera de externa effekterna? Vad ligger i de kompensationsmekanismerna, som vuxit fram inom ramen för Kyoto-fördraget? Vad betyder Green New Deal rent filosofiskt?

De Stora sociala rörelserna i Syd har kritiserat ett ekonomistiskt förhållningssätt kring begrepp som klimaträttvisa, miljörättvisa och klimatskuld? Vad betyder deras hållningssätt? Vilken betydelse har den i Syd och Nord?

Antropologen Bruno Latour utgår från att vi ska ge en talförmåga åt miljön, och därmed ifrågasätta det moderna projektets innersta, den totala tudelning i objekt/subjekt. Dessa, liksom också en del andra, försöker omdefiniera miljön genom att hänvisa till begreppet ”risk” (tänk på Tsernobyl eller de ungerska giftproblemen). Kan vi omdefiniera det moderna projektet och dess relation till teknologi? Felix Guattari däremot söker efter ”nya subjektiviteter” och nya platser för kamp gällande miljön. Vad hittar vi i en autonomistisk miljödefinition?

Otto Bruun vill försöka föra detta samman genom att jämföra hur miljön som föremål för politisk debatt och kamp kan definieras, och göra syntetiserande observationer. Alla ovanstående delar kommer att konkretiseras kring konkreta fall, katastrofer, solskenshistorier, exempel. slut på denna text

  • 29.9 Inledare: Filmregissör Dani Kouyaté, Burkina Faso
    Tema: Kouyaté föreläste om och visade sin film OuagaSaga