- 9.11. Inledare: filosof Joel Backström, Åbo Akademi
Tema: Freud, det omedvetna och samvetet: Vad vet vi egentligen om oss själva?
Vad andra tänker och känner kan vi ofta vara osäkra om, men åtminstone vet vi vad vi själva tänker och känner. Så föreställer vi oss gärna att det är. Freuds och psykoanalysens stora insats var att visa (kanske borde man säga påminna) oss att så är det inte alls. Stora och centrala delar av vårt själsliv är tvärtom omedvetna för oss själva. Våra reaktioner styrs av önskningar, rädslor, fantasier, skuldkänslor som vi inte vet vi har, och vad vi tror oss tänka och känna är ofta mycket långt från vad vi verkligen tänker och känner. Jaget, sade Freud, är inte herre i sitt eget hus.
Med utgångspunkt i Freuds texter diskuterar jag hur vi närmare bestämt ska förstå den ofta missförstådda idén om det omedvetna. Jag kommer särskilt att fokusera på bortträngningen. Att det finns så mycket vi inte vet om oss själva beror nämligen enligt Freud (och jag tror han har rätt) på att det finns så mycket vi inte vill veta om oss själva, som vi inte klarar av att konfrontera och därför väljer att förtränga. Det omedvetna är allt det vi försöker hemlighålla för oss själva.
Jag skall också diskutera en annan, lika viktig men mer problematisk, sida av Freuds tänkande, nämligen hans syn på samvetet. Freud tänker sig att samvetet (det han kallar överjaget?) uppstår ur en känsloambivalens i vårt förhållande till varandra, en konflikt mellan kärlek och hat. Jag tror att Freud är någonting mycket viktigt på spåren här, som är mycket nära förbundet med bortträngningen och det omedvetna. Men jag tror också att han inte alls lyckas klargöra sambanden, han missförstår kärlekens och samvetets karaktär.
- 13.10 Inledare: forskare Christer Lindholm, Åbo Akademi
Tema: Subprimekrisen och marknadsfundamentalismens undergång
Den marknadsfundamentalism som vann insteg i den ekonomiska politiken i början av 1980-talet kan sammanfattas i två centrala trossatser. För det första kommer marknaden, förutsatt att den får fungera fritt från statlig inblandning, att allokera samhällsekonomins resurser på bästa tänkbara sätt. För det andra är den fria marknaden fullt kapabel att reglera sig själv, vilket innebär att varje form av offentlig regelering är onödig eller direkt skadlig.
Den internationella finanskris som fick sin början från den amerikanska bolånemarknaden har en gång för alla torpederat båda dessa trossatser. Då den mest akuta krishanteringen väl är avklarad behövs därför en total revidering av de marknadsfundamentalistiska tankegångar som i mer än ett kvartssekel har styrt den ekonomiska politiken.
- 28.9 Inledare: filosof Fredrik Vesterlund, H:fors Universitet
Tema: Vad är filosofisk förståelse?
Alltsedan antiken har filosofin sett det som sin uppgift att genomföra en rationell grundläggning av vår omedelbara vardagsförståelse av livet, världen, människorna. Medan vi till vardags erfar och diskuterar saker på ett naivt och fördomsfullt sätt, utan någon blick för de livsbegrepp som leder oss, avser filosofin att vinna en yttersta kunskap om dessa begrepp på basen av en allmän undersökning av hela vår verklighetskunskaps strukturella sammanhang. För att säkerställa vägen till en fördjupad livsinsikt tar filosofin omvägen över en generell metafysik.
Denna ledidé om filosofins uppgift börjar lösa upp sig under första hälften av 1900-talet. Hos tänkare som Martin Heidegger och Ludwig Wittgenstein växer det fram en ny omvälvande insikt om att vår teoretiskt oreflekterade livserfarenhet ingalunda är så blind och ytlig som filosoferna låtit förstå, utan tvärtom utgör vår huvudsakliga tillgång till verklighetens meningsrikedom. Emellertid: om vår förteoretiska livserfarenhet i hög grad är sig själv nog, och inte är behov av någon radikal filosofisk legitimering, vad händer då med den filosofiska tankeuppgiften?
Detta föredrag ställer frågan om den filosofiska reflektionens särskilda roll i vår livsförståelse. På vilka sätt kan det filosofiska tänkandet klargöra, belysa, överblicka – alternativt: fördunkla och förvränga – vår primära, mer eller mindre vardagliga erfarenhet och förståelse av saker och ting? Vilken typ av klarhet och belysning kan filosofin hoppas på?
- 14.9 Inledare: prof. emeritus Sören Stenlund, Uppsala Universitet
Tema: Logik och rationalitet
Logiken, som läran om följdriktigt och korrekt resonerande, har sedan antikens dagar uppfattats som själva kärnan i allt rationellt tänkande. Det moderna tillägget i synen på rationaliteten är den med vetenskapen förknippade förmågan att förutse och kontrollera händelser i naturen.
En frukt av den vetenskapliga rationaliteten är teknologin. P.g.a. de oroande följderna denna teknologi haft när det gäller de mänskliga livsvillkoren, har man börjat tala om en ’rationalitetens kris’. Men hör logiken till de problematiska dragen i den moderna rationaliteten? Många filosofer svarar nej på den frågan. De har menat att en sådan hållning vore att öppna dörrarna för anti-intellektualism eller irrationalism.
Under senare delen av 1900-talet har den formella logikens ställning ändå ifrågasatts. Enligt kritikerna har den formella logiken som norm för korrekt resonerande varit förknippad med en överförenklad syn på språket.
Föredraget kommer fokusera på ’kärnfrågan’: hur har logiken fått sin särställning i vår syn på rationellt tänkande och vilka filosofiska skäl har angetts för backa upp det här perspektivet. Vi skall belysa dessa frågor bl.a. genom att se på hur skälen förändrats när nya filosofiska idéer vunnit insteg.
Folkets Bildningsförbund 