Program hösten 2006

• 10.12 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
  Inledare: professor Johan Willner, Åbo Akademi
  Tema: Privatisering, liberalisering och den nya offentliga förvaltningen – finns det alternativ?

Professor Willner sade själv detta om sin inledning:
Jag kommer att redogöra för bakgrunden till dagens privatiseringspolitik, och för den forskning som jämför privat och offentligt företagande samt följderna av privatisering och liberalisering. Jag diskuterar också den nya offentliga förvaltningen, som handlar om att låta det privata företaget bli mönsterbildande i sådana fall där privatisering är utesluten.

Föreställingen om att offentligt ägande alltid är ineffektivt är en fördom. Det råder i själva verket rätt stor enighet om att privatisering utan konkurrens inte är ändamålsenlig, men det har också visat sig konkurrens inte alltid är möjlig eller önskvärd. Ett offentligt monopol kan i så fall vara den bästa lösningen. Det här gäller vissa infrastrukturbranscher där man inte kan införa konkurrens utan att bryta loss de delar av verksamheten som måste förbli monopol, som stamnät, vattenledningsverk eller rälsinfrastruktur. Konkurrens kan också vara problematisk om företagen börjar känna sig tvungna att göra kostnadsinbesparingar främst på kvalitetens eller de anställsas bekostnad.

Sådan verksamhet som inte kan privatiseras reformeras nuförtiden enligt den nya offentliga förvaltningens principer. Man tillämpar då bland annat resultatstyrning, individuell lönesättning och ökad kontroll, i tron att detta skall göra verksamheten effektivare. Men det finns en hel del forskning som tyder på att man i själva verket tränger ut den så kallade inre motivationen, det vill säga skapar anställda vars enda drivkraft är behovet att förtjäna för att överleva. Eftersom motivationen är mycket väsentlig för en organisations effektivitet så är den nya offentliga förvaltningen i så fall inne på fel spår.

Den främsta orsaken till att beslutsfattarna inte längre förespråkar offentligt ägande när det finns en konflikt mellan enskild vinning och samhällsnytta är tron att driften i så fall blir ineffektiv. Den offentliga sektorn kan emellertid vara effektiv, om man kan uppmuntra de anställdas motivation och kreativitet. Det har rentav hävdats att näringslivet borde efterlikna en välskött offentlig sektor i stället för tvärtom, som den nya offentliga förvaltningens anhängare tror. Det finns ingen orsak att privatisera infrastrukturbranscher och offentliga tjänster. Men samhälleligt ägande kan vara motiverat som ett komplement i sådan verksamhet där det annars är svårt att få till stånd konkurrens. Det kan dessutom bli allt viktigare i framtiden, i och med att tilltagande välstånd och utbildning minskar intresset för individuellt företagande. Vi skall inte tvingas bli entreprenörer mot vår vilja.

• 26.11 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
  Inledare: forskare Katarina Sehm-Patomäki, Network Institute for Global Democratization (NIGD)
  Tema: U-ländernas skulder och maktpolitik

Ur ett globalt perspektiv är det orättvisa handelsmekanismer och försämrade handelsvillkor som har ligger bakom den förhindrade ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländer, eller underskottsländer. Genom grundandet av Bretton Woods institutionerna lades också grunden för vårt världsekonomiska och polisiska system som har lett till denna obalans.

Vid tiden för grundandet av BWI, och i motsats till John Maynard Keynes’ förslag som hade betytt att kreditgivare och kredittagare hade burit gemensamt ansvar för underskott, överskott i deras betalningsbalanser, kom systemet att innebära att underskottsländer bar ansvaret för ojämvikten ensamma. Keynes’ förslag hade inbjudit till en gemensam strävan efter en global ekonomisk balans, men det rådande systemet skapade fällor där låntagare hade få alternativ förutom att falla i en skuldspiral.

Enligt Keynes’ förutsägelser och alltsedan 1970-talet, har dessa två faktorer – orättvisa handsförhållanden och försämrade handelsvillkor – kombinerats med en neråtgående skuldspiral. Förutöver detta intensifierades skuldspiralen som en följd av likviditetsteorierna på 1970- och 1980-talen som förklarade att skuldkriserna var resultat av tillfälliga betalningssvårigheter på grund av kortsiktiga likviditetsproblem. Som en följd av detta rekommenderades länder i betalningssvårigheter att uppta mer lån för att betala sina gamla skulder. Detta förfarande styrde de upplånande länderna djup in i ett låneträsk.

Orättvisa handelsmekanismer, nerskruvandet av handelsvillkor och en neråtgående skuldspiral utgör en trio av strukturella orsaker som har försatt länder och grupper av länder i synnerligen ojämna positioner i dagens race efter ekonomisk vinst.

• 5.11 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
  Inledare: historiker Anders Ahlbäck, Åbo Akademi
  Tema: Fredstida militärkultur och den manliga identiteten

Mannens roll som krigare betraktas ofta som någonting universellt, någonting biologiskt givet. Enligt Ahlbäck har den nya manshistoriska forskningen emellertid uppdagat en annan bild, där förhållandet mellan manlighet och militär i vår världsdel varierat från den ena ytterligheten till den andra under de senaste tvåhundra åren.

Den allmänna värnpliktens idé är att medborgerskap för mannen också innebär plikten att vara en soldat vars skyldighet det är att offra sitt liv för staten eller nationen. Vilken roll har denna idé spelat för den manliga könsidentiteten, inte bara under krigets extrema undantagsförhållanden utan framförallt i fredstid? – och vad finns kvar av den idén i dagens förändrade säkerhetspolitiska landskap, i fredsbevarandets och krishanteringens men också den ”banala militarismens” tidsålder? – är några av de frågor som Ahlbäck tog upp i sin inledning.

• 1.10 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
  Inledare: pol.mag. Mikael Böök, Nätverksinstitutet för Global Demokratisering (NIGD), H:fors
  Tema: Offentliga världsfinanser

Skatteparadis utgör ett allvarligt problem för en sund världsekonomi. Nationellt överenskomna regler för den finansiella verksamheten kringgås i omfattande skala genom att gigantiska pennisummors cirkuleras via dessa ”kryphål”.

I sin inledning diskuterar Mika Böök olika aspekter av den här problematiken. Det gäller penninghandel, penningtvätt, bokföring modern finansteknologi mm. I vårt land har den här problematiken aldrig fått speciellt stor synlighet. Det är ändå uppenbart att den även påverkar oss. På kontinenten har saken fått synlighet. Bl.a. i Frankrike har det stormat när det framkommit att högt uppsatta politiker varit inblandade i ekonomiska oegentligheter förknippade med skatteparadisen. Ingen borde heller ännu ha glömt Enronaffären!

• 10.9 Historiesalen i Restaurang Skolan, Eriksgatan 18, Åbo kl. 17
  Inledare: filosof Göran Torrkulla, Åbo Akademi
  Tema: Gåendets filosofi
  Inledare: filosof Nikolai Enckell, Åbo
  Tema: Stadens anatomi – om statsplanering och ekonomi (tankar kring Jane Jacobs bok ”Den amerikanska storstadens liv och förfall”)

Genom att vi i allt högre utsträckning tillbringar våra dagar sittande kommer vi inte att röra oss i den utsträckning kroppen skulle behöva. Det är ett bekymmer som nitiska hälsovänner och budgetfixerade politiker orkar diskutera. Orörlighet för med sig kostnader och ohälsa. Men gående är inte bara att promenera för motionens skull. Skulle vi sluta gå skulle hela vår livsvärld både krympa och förändras till oigenkännlighet. Moderna kommunikationer och informationsteknologi förleder oss lätt att tro att vi är medborgare i den globala byn. Att jorden är den moderna människan vistelseort. Men det här är enligt Torrkulla och Enckell illusion. Ställen vi vistas på och blir bekanta med är inte större rörelsen med apostlahästarna på ett naturligt sätt bestämmer. Moderna kommunikationer har inte gjort de ställen vi vistas på större än de varit tidigare. Förvisso har kommunikationerna gjort det möjligt för oss att besöka och vistas på både flera och mer avlägsna ställen. Men de har sakerna bör inte förväxlas.

Glömskan för gåendets fundamentala roll i formandet av en mänsklig livsvärld slår en när man lyssnar på diskussioner om våra städers utveckling. Lite tillspetsat kunde man säga att det ofta framstår som om det ultimata målet för utvecklingen av staden skulle vara en organisering som gjorde det onödigt för oss att alls kliva ur våra bilar. Men varken stadens liv eller dess ekonomi bärs upp av människor som endast åker från punkt A till punkt B. Om detta var allt som människorna i en stad gjorde skulle ingen någonsin vistas i en stad och vi kunde bokstavligen säga att inget stadsliv överhuvudtaget existerade.

Torrkulla och Enckell påstår alltså att våra fötter, också för stadsbon, är något mycket mera än ett gymnastikredskap eller långsamt transportmedel och inbjuder till diskussion kring denna fråga.