Program hösten 2004

  • 12.12
    Inledare: forskare Lars Kåreklint, Stockholm
    Tema: ”Om moralfostran i skolan”

Under hösten 2000 öppnades portarna för den svenska gymnasieskolans nya teknik -program ”Teknik, människa, samhälle” (TMS). Programmet var tänkt som en del av en stark grund för Sveriges konkurrens i den allt mer globaliserade världen. Det fanns även förhoppningar att programmet skulle öka flickors intresse för teknikstudier.

I kursbeskrivningen för TMS står det att ”Kursen skall ge kunskap och förmåga att diskutera olika etiska aspekter av teknikutveckling och beslut i tekniska frågor”. Gällande de mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs sägs att de bland annat skall ”ha kunskap om och förmåga att diskutera etiska problem som kan uppstå lokalt, regionalt eller globalt på grund av tekniska förändringar.”.

Formuleringarna tyder på att man anser: 1) att dagens teknik är så beskaffad att vi behöver en etisk diskussion om den och 2) att etik är något som kan ges till någon som kunskaper och förmågor som vi senare kan betygssätta. Det är framförallt ide nr. 2) och den pågående forskningen om etik- och moralfrågor inom skolan som är utgångspunkten för Kåreklints resonemang om både principiella och praktiskt problem inom ämnet. Han skall på caféet ta upp bland annat följande frågor.

Är etik något som vi kan ge som kunskap och förmågor till någon? Om så, är den här kunskapen sådan att den kan betygsättas? Är det så som man ibland verkar mena, att skolan har en/måste ha en särskild etik, att denna etik måste teoriförankras och att vi behöver ett för detta ändamål anpassat språk? Är det forskningens uppgift är nu att skapa ramar för den här etikundervisningen?

  • Inledare: chefredaktör Torbjörn Kevin, Åbo
    Tema: Värden i den rika världen – finns det alternativ i alternativlösheten?

I sin inledning reflekterar chefred. Torbjörn Kevin över kraven som den nya ekonomisk – politiska omgivningen ställer på den nationella politiken och näringslivets aktörer. Några av de frågor som diskuteras är:
1. Har våra företag valmöjligheter i sitt agerande?
2. Vilket är svängrummet för en alternativ nationell politik?
3. Vilka är välfärdsamhällets möjligheter till överlevnad?

  • 10.10
    Inledare: forskare Virpi Lehtinen, H:fors
    Tema: Vad är könsskillnadens filosofi

Presentationen öppnar ett fönster mot den nutida filosofins problemställningar genom en enskild tradition, en enskild tänkare och ett enskilt verk. Traditionen är den postfenomenologiska filosofin, tänkaren är den världsberömda franska filosofen, feministen och psykoanalytikern Luce Irigaray, och boken är Éthique de la différence sexuelle (1984).

Målet är att spåra tankesätt som utformar vårt förhållande till det som är utanför oss själva – världen, texter, andra människor – och dryfta dessa tankesätts väsentliga drag genom Irigarays filosofi. Perspektivet i Irigarays filosofi om förhållandet mellan självet och den andre är motiverad på flera olika sätt: av hennes position som kvinna, av hennes position som filosof och av hennes position som arvtagare till både den västerländska filosofins tradition i allmänhet och den postfenomenologiska traditionen i synnerhet.

Irigarays tänkande kring problemet om självet och den andre anknyter till den omfattande nittonhundratalsdiskussionen om subjektets natur, emotionernas och kroppslighetens betydelse för subjektet och dessa dimensioners påverkan på tänkandet som aktivitet.

  • Inledare: filosof Kim Wikström, H:fors
    Tema: Samvetets marknadsvärde

Vi gör ett försök att placera in samvetet i marknadsvärlden med avseende på orättvisor som uppstår i den nyliberala ekonomin. Vi ställer oss frågor som:
Vad förstår vi med ett samvete?
Är samvetet något högst personligt, eller är det att likna vid ett känselspröt för allmänna etiska regler, som vi alla besitter men vars sensibilitet varierar från individ till individ?
Är vårt samvete förenligt med typiska handlingar på en marknad?
Kan marknaden liknas vid ett spel där, precis som i spel överlag, målet är att vinna och allt utom det strängt förbjudna är tillåtet – och om det är så, har detta, att röra sig inom ramen för det tillåtna någon koppling till rättvist och rejält handlande eller samvetets röst?