Hösten 2017

24.9 Filosof och skribent Mio Lindman, Åbo
Tema: Bildning i det gemenskapande samhället

Synopsis:

Kopplingen mellan demokrati och bildning beskrivs ofta i termer av information och upplysning – som om demokrati enbart handlar om att väljare ska ha tillräcklig kunskap om sina politiska representanter och de befintliga politiska institutionerna. Det finns en betydligt djupare dimension av bildning som handlar om våra gemensamma angelägenheter – eller vad som kunde vara gemensamma angelägenheter, men inte är det i vårt samhälle. Jag vill i mitt föredrag fundera över bildning i anslutning till demokrati genom att utgå från en kritisk diskussion om hur människor engageras i sitt närsamhälle, i sitt boende, sin mat, sin energiförbrukning, sina arbetsplatser o.s.v. Om bildning förstås som den kunskap vi har om vårt eget samhälle öppnar detta också upp för att diskutera demokrati som en kamp om gemensamma angelägenheter i bred mening, där kunskap hjälper oss att staka ut nya möjligheter för hur vi lever tillsammans.

4.10 Tema: ”Hur mår den finländska demokratin?”

Alla är eniga om att demokrati är viktigt. Men samtidigt som vi är anhängare av demokrati dalar intresset för vårt demokratiska samhällssystem. Valdeltagandet är lågt, allt färre engagerar sig i politiska partier och riksdagens arbete intresserar enbart ett fåtal. Med andra ord: vi hyllar demokratin men är samtidigt ointresserade av den. Demokratin riskerar därmed att bli en tom form – prisad i festtal men irrelevant eftersom den inte engagerar oss.

Varför är den finländska demokratin så ointressant för så många? Har vår demokrati blivit gammalmodig? Och hur kan vi göra demokratin lika intressant som den är hyllad?

Med anledning av den finländska demokratins 100-års jubileum ordnar Folkets Bildningsförbund diskussionstillfället ”hur mår den finländska demokratin?” i Åbo 4.10 kl. 17 på restarurang Skolan (Eriksgatan 18). Under evenemanget diskuterar historikern Johanna Wassholm, statsvetaren Henrik Serup Christensen och filosofen Hugo Strandberg den finländska demokratins utveckling och tillstånd. Inträdet är fritt och alla är välkomna.

15.10 Författare, debattör och litteraturvetare Nina Björk, Lund
Tema: Rosa Luxemburg och drömmen om det röda

Synopsis

Polsk-tyska Rosa Luxemburg (1871-1919) har gått till historien som en socialistisk ikon; som revolutionär och intellektuell, skicklig retoriker och analytisk marxist drömde hon drömmen om jämlikhet. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i Nina Björks senaste bok Drömmen om det röda. Om Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek. Från ett historiskt perspektiv drar Björk där paralleller och skiljelinjer till vår egen tid för att diskutera vad kapitalism egentligen handlar om, vad feminism är och skulle kunna vara och hur vi idag förvaltar våra föregångares radikala tankar. Om jorden skapades för alla, varför har då några så mycket och andra så lite?

Nina Björk är doktor i litteraturvetenskap och författare. Hon har tidigare gett ut Under det rosa täcket. Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier (1996), Sireners sång. Tankar om modernitet och kön (1999), Fria själar. Ideologi och verklighet hos Locke, Mill och Benedictsson (2008) och Lyckliga i alla sina dagar. Om pengars och människors värde (2012).

27.10 Diskussion om demokrati och bildning på Helsingfors bokmässa 27.10.2017

Folkets bildningsförbund deltar på Helsingfors bokmässan genom en diskussion under rubriken ”Demokrati och bildning”. Hur hänger bildning ihop med demokrati, och vilka är bildningens mål? Vad betyder det att tala om bildning i dagens samhälle? Ylva Perera, författare och frilansande journalist, samtalar med Joel Backström, filosof och översättare. FBF:s filosoficaféer firar tjugoårsjubileum i år, och publicerar under hösten 2017 en antologi för att uppmärksamma detta.

Platsen är Helsingfors bokmässa, Edith Södergran.

29.10 Författare, poet och dramatiker Helena Granström, Gnesta, Sörmland, Sverige.

Tema: Det som en gång var. Om människans plats i naturen och teknologin som hotar människans livsmiljö.

Den moderna människans världsbild lämnar ytterst lite utrymme för en i verklig mening levande omgivning. Istället har den möjliggjort för henne att på ett mycket effektivt och långtgående vis manipulera och förändra denna omgivning, så till den grad att mänsklig påverkan på jorden numera anses definiera en ny geologisk tidsperiod. Med utgångspunkt i sin bok Det som en gång var (Natur och Kultur, 2016) diskuterar Helena Granström den teknologiska civilisationens mytologi, och hur dess praktiker vittnar om vår syn på människans relation till sin omvärld, och på vad det innebär att vara människa.

19.11 Tema: ”Tilltal, gensvar och ansvar – samtal om konsten och livet.”
Författaren Hannele Mikaela Taivassalo, filosofen Antony Fredriksson och konstnären Göran Torrkulla diskuterar konstens relation till det egna livet och vårt samhälle.

Idén med evenemanget är att diskutera och utforska relationen mellan konsten, vårt samhälle och det egna livet. Talarna kommer att närma sig temat utgående från filosofin och det egna konstnärskapet. Centrala frågor som behandlas är: vad söker vi i konsten? Vilken betydelse har platser, resor och ‘samhällets anda’ för konstnärligt skapande? Dessa är förstås öppna och omfattande frågor, men precisionen ges av att de tänks utgående från våra egna erfarenheter av konst och konstnärligt skapande.