Folkuniversiteten 2016

Frihandelsavtalet TTIP – hot eller räddning?

Frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU har diskuterats flitigt i media under senaste år. Förhandlingarna mellan EU och USA håller på som bäst och frihandelsavtalets öde är fortfarande en öppen fråga. Förespråkarna hävdar att avtalet skulle rädda den stagnerande europeiska ekonomin genom tillväxt och nya arbetstillfällen. Kritikerna däremot ser avtalet som ett hot både för miljön och demokratin.

Den 26.11. ordnar FBF ett diskussionstillfället för att reda ut vad TTIP avtalet handlar om och vilka möjligheter och hot som det kan innefatta. Vi skall ställa frågor som: har TTIP avtalet en demokratisk förankring? Vilka intressen tjänar TTIP avtalet? Vilka fördelar och nackdelar kan avtalet innebära för miljöskyddet, demokratin och den ekonomiska tillväxten? Vad innebär egentligen möjligheten för investerare att stämma stater som avtalet inbegriper?

Program

  • kl. 13 Nationalekonom Christer Lindholm, Åbo
    Tema: ”TTIP – handelspolitikens trojanska häst”
  • kl. 14:30 Forskare vid Erik Castrén Institutet Martin Björklund, Helsingfors
    Tema: ”Vad är ISDS? Är utländska investerares rätt att stämma stater nyttigt eller katastrofalt?”
  • kl 16: Kaffepaus
  • kl. 16:15 Redaktör Li Eriksdotter Andersson, Stockholm
    Tema: ”I vems intresse? TTIP och demokratin”

Plats: Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo
Tid: Lördagen 26.11. kl. 13-18.

Moderator: Christian Sourander.

Se Evenemanget på Facebook.

Christer Lindholm är ekonomie doktor i nationalekonomi, författare och kolumnist för bl.a. Forum för ekonomi och teknik, Vasabladet och Österbottens Tidning. Han är för tillfället aktuell med boken Viis taloudesta – viisi myyttiä, jotka romuttavat hyvinvoinnin.

Lindholms PowerPoint-presentation.

Martin Björklund är forskare vid Erik Castrén Institutet vid Juridiska fakulteten på Helsingfors Universitet där han har utfört forskning bl.a. för Utrikesministeriet om ekonomiska sanktioner och Verkningarna av WTO’s tvistlösningsmekanism för utvecklingsländer. Under 2017 slutför han sin doktorsavhandling om WTO’s tvistlösningsmekanism. Han har undervisat i över 10 år om nationell offentlig rätt och konstitutionell rätt vid Svenska social- och kommunalhögskolan och i 15 år undervisat i världshandelsrätt (International Trade Law) vid juridiska fakulteten på HU. 2014 blev Martin Björklund invald i HU Lärarakademi. Innan han återvände till universitetet arbetade arbetade han på Handels- och industriministeriet med EU’s inre marknad och östutvidgning. Martin Björklund har avgivit utlåtanden om TTIP och tvivstlösningsmekanismen inför Riksdagens Stora Utskott, Lagutskott och hållit flera anföranden och deltagit i paneldebatter bl.a. i TV. och kommenterar regelbundet frågan bl.a. via Twitter.

Björklunds PowerPoint-presentation.

Li Eriksdotter Andersson driver bloggen Fakta om TTIP och har arbetat med opinionsbildning i frågan på olika sätt sedan förhandlingarna började (se till exempel denna intervju i Röd Press). Läser annars en master i historia och arbetar som kulturskribent.

Anderssons PowerPoint-presentation.

Evenemanget ordnas med stöd från Europainformationen.

 

Korpo filosofidagar 23.7.2016

Tema: Självkännedom

Självkännedomens väsen tillhör filosofins äldsta frågor. På Apollotemplet i Delfi stod inskriptionen ”känn dig själv”, och för Sokrates var självkännedom en grundförutsättning för att överhuvudtaget kunna handla på ett ansvarsfullt sätt. Frågor om självkännedom är lika aktuella än idag och uppmaningar till självreflektion är ofta förekommande mantran inom allt från ledarskapskurser till självhjälpsböcker. Önskan om att förstå och känna sig själv är en av människans eviga följeslagare.

Under sommarens Korpo filosofidagar skall vi diskutera vad det innebär att känna sig själv och vilken roll frågor om självkännedom borde ha i våra liv. Vi kommer att närma oss temat genom följande frågor: hur skall skillnaden mellan självkännedom och självbedrägeri förstås? På vilket sätt är frågan om självkännedom relaterad till vår förståelse av andra människor? Finns det något ”sant jag” att känna? Hur ska man karaktärisera den form av kunskap och sanning som eftersträvas i den psykoanalytiska processen? Och varför skulle kunskap och sanning gällande vårt eget själsliv innebära att detta själsliv växer och utvecklas?

Fritt inträde & alla är välkomna!

Program

Lördagen den 23.7

  • kl. 13 Filosof Hugo Strandberg, Åbo Akademi
    Tema: ”Vägen från självbedrägeri till självkännedom”
  • kl. 14:30 Filosof Ylva Gustafsson, Åbo Akademi
    Tema: ”Om lycka, självkännedom och emotionell intelligens”
  • kl. 16 Kaffepaus
  • kl. 16:30 Psykoanalytiker och filosof Johan Eriksson, Stockholm
    Tema: ”Sanning, självkunskap och psykisk utveckling i den Freudianska psykoanalysen”
  • kl. 18 –> samtalen fortsätter under fria former.

(FBF förbehåller sig rätten till förändringar i programmet)

Tid: 23.7.2016
Plats: Skärgårdscentrum Korpoström, Korpoströmsvägen 832, 21720 Korpoström.

Hugo Strandberg är universitetslärare i filosofi vid Åbo Akademi och aktuell med boken Self-Knowledge and Self-Deception (Palgrave 2015).

Ylva Gustafsson är forskare i filosofi vid Åbo Akademi. Gustafsson disputerade i filosofi 2014 med avhandlingen Interpersonal Understanding and Theory of Mind.

Johan Eriksson är doktor i teoretisk filosofi och privatpraktiserande psykoanalytiker, medlem av Svenska psykoanalytiska föreningen. Ansvarig utgivare för Divan – tidskrift för psykoanalys och kultur och svensk redaktör för The Scandinavian Psychoanalytic Review.

Se filosofidagarna på Facebook.

Övernattning i Korpoström

Se Skärgårdscentrum Korpoström.

Bussförbindelser till Korpoström

Se Matkahuolto för bussförbindelser till och från Korpo.

Arrangör för Korpo filosofidagar:
Folkets Bildningsförbund r.f.
Hagsgatan 12, FIN-20540 Åbo
tel. +358 50 5147297
E-post FBF (at) kaapeli.fi

 

Seminarium i Karleby 3.9.2016 – Vägen mot en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel

Den 3.9.2016 firas 50 år av ekologisk odling vid Holmqvists gård i Karleby. Bondgården håller då öppna dörrar med bland annat arbetsuppvisning, utställning av arbetsredskap, info om ekologisk odling och husbyggnad. Se nedan detaljerat program för hela dagen.

I samarbete med Holmqvists gård ordnar FBF under dagen seminariet: Vägen mot en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

Program för seminariet

  • kl. 15:15 ”Presentation av gården, historia och nutid i korthet”, Mats och Pauliina Holmqvist.
  • kl. 15:15 ”Om politisk konsumtion”, FD Yrsa Neuman, forskare i filosofi vid Åbo Akademi.
  • kl. 16:15 Kaffepaus
  • kl. 16:30 ”Jordbrukets framtid. Med hänsyn till jord, mat, hav och klimat”, Agr. Dr. Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Kommentatorer: Thomas Snellman och Anders Norrback.

Moderator: Marcus Prest.

Arbetsuppvisningar:

  • Timmermästare: Seppo Kalliokoski
  • Smed: Zacharias Slotte
  • Vallning av får med hund: Anne Rintamäki

Att beskåda:

  • Kor, hästar, katter, får, hönor samt tupp
  • Gamla och nyare jordbruksredskap
  • Stockhus i traditionell stil (perinnerakentaminen)

Övrigt:

  • Åk med häst och kärra
  • Info om ekologisk odling
  • Info om att bygga stockhus
  • Sopplunch till salu 8 €, Smak & Form/Lasse Forsman
  • Kaffe med bulla till salu till förmån för åk 9c klassresa
  • Fotoutställning
  • Hästskokastning mm.
  • Köttbutiken är öppen

Seminarium kl 15-18 ”Vägen mot en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel”

Skall konsten tjäna det goda?

Alla tre föredrag från seminariet ”Skall konsten tjäna det goda?” i Helsingfors 31.1 tillgängliga som videoklipp på nätet! Klicka på länkarna under för att se föredragen.

Som ni minns var seminariets tema följande:

Konstens och litteraturens relation till moral och politik har diskuteras flitigt under senare tid. En central fråga har varit vilket sorts ansvar konstnärer har för de idéer och förhållningssätt som deras verk uttrycker. I detta sammanhang ställs ofta två idéer mot varandra: 1) idén om konsten som en sanningssägare som blottlägger både beundransvärda eller förkastliga delar av den mänskliga tillvaron, och 2) idén om konsten som det godas tjänare som skall utvärderas i relation till våra moraliska och politiska ideal. I kulturdebatten relateras denna dikotomi ofta till frågor om konstens frihet – vilka möjligheter finns överhuvudtaget för fritt skapande om den goda konsten skall bekräfta våra värderingar?

Under seminariet skall vi diskutera konstens och framför allt litteraturens relation till moral och politik. Handlar moral om att följa färdigt fastställda normer? Eller handlar moral mer om att försöka nå insikt och klarhet i frågor som är oss angelägna? Om det senare alternativet skulle vara mer i linje med människors moraliska strävanden, hur skulle vi i så fall ställa frågan om konstens relation till moral? Tänk om just frågan om frihet är en central moralisk fråga? Våra tankar om konst och moral kan inte vara mer belysande än våra tankar om hur vi ska förstå moral. Bör vi inte vara öppna för att lära oss att bättre förstå moralens innebörd? Och borde inte konstens relation till moralen vara öppen av samma skäl?