Filosoficafé den 14.5 – FBF går på statypromenad i Åbo
Statyer avspeglar på mångfacetterade sätt ett samhälles historia. Vem har lyfts fram och varför? Vad visar statyers formspråk? Varför har vissa statyer varit kontroversiella? Vi går på statypromenad i Åbo ledsagade av Johanna Wassholm, forskare i historia och guide.
Filosoficafé i Åbo den 16.4 – Henrik Serup Christensen – Demokratins kris
Här hittar ni Henriks inspelade föredrag
Inledare: Henrik Serup Christensen, Äldre universitetslektor i statskunskap vid Åbo Akademi
Synopsis: Enligt flera rapporter är demokratin på tillbakagång i hela världen och enligt forskningsinstitutet V-dems senaste rapport över demokratins tillstånd ligger den idag på 1986 års nivå. I motsats till tidigare hotas ändå demokratin inte längre av plötsliga sammanbrott och övergång till auktoritära system. I stället upplever flera länder en långsam nedbrytning av demokratiska institutioner och normer, en situation som över tid kan leda till en kollaps. Med andra ord kommer hotet mot demokratin inte längre från militären eller gerillasoldater, utan från politiker som är valda i fria och rättvisa val. Jag kommer att berätta om vilka uttryck denna utveckling kan ta sig och försöka att förstå orsakerna bakom utvecklingen.
Filosoficafé i Åbo den 26.3 – Panelsamtal – (Men) vem ska prata om dansen?
Här hittar ni inspelningen av panelsamtalet
Inledare: Dansaren/koreografen/producenten Marjan Raar, universitetsforskaren och dansaren Kaj Lehikoinen, Tomas Jansson, kulturredaktör på Yle, och konstkritikern Bianca Gräsbeck
Tema: (Men) vem ska prata om dansen?
Synopsis: Konstkritiken lever i kläm mellan ett expanderande konstfält, sinande resurser i dagspressen och, förstås, ett okontrollerbart flöde av tyckanden i sociala medier. Danskonsten hör till de konstarter/grenar som syns minst i kritiken, detta trots att det görs alltmer dans avsedd för publik. Varför behandlas danskonsten så styvmoderligt på kritikfältet? Är det svårt att placera in dansen bland konsterna? Beror det på bristande kunskaper bland kritiker om dans? Är det speciellt svårt att skriva om dans? Är det ingen som vill läsa om dans? Beror bevakningen på om det råkar finnas någon dansfreak på kulturredaktionen? Det här är frågor vi återkommer till, på nytt och på nytt. Vi kommer inte att kunna servera uttömmande svar; vi får nöja oss med att diskutera, på nytt och på nytt. Kanske kursen vänder en vacker dag? Till söndagen 26.3.2023 har vi samlat en panel bestående av dansaren/koreografen/producenten Marjan Raar, universitetsforskaren och dansaren Kaj Lehikoinen, Tomas Jansson, kulturredaktör på Yle, och konstkritikern Bianca Gräsbeck, som skrivit en del om dans och som tagit initiativet till denna paneldiskussion. Vi hoppas få igång ett konstruktivt samtal kring danskritikens vara och villkor, ett samtal som lever vidare efter filosoficaféet! Välkommen att delta i samtalet!
Arrangörer:
Folkets Bildningsförbund r.f. och Intresseföreningen för finlandssvenska frilanskritiker
Söndagen den 12.3 Filosoficafé i Åbo – Malin Ahlbeck – Ukraina – en personlig berättelse
Här hittar ni Malin Ahlbecks inspelade föredrag
Talare: Malin Ahlbeck, Filosofie magister i historia och ryska
Tema: Ukraina – en personlig berättelse
Synopsis:
Jag har bott i Ukraina sedan 1999 men återvände till min hemstad Åbo i mars 2022 pga kriget. I mitt föredrag berättar jag om hur mitt liv i Ukraina såg ut före 24 februari 2022, hur kriget har påverkat vår tillvaro, och ger även lite historisk och social kontext till det som händer i Ukraina idag.
26.2 Filosoficafé i Åbo – Fredrik Westerlund – Självkänslans kris – om skam, bekräftelsebegär och samtiden
Här hittar ni Fredriks Westerlunds inspelade föredrag
Talare: Fredrik Westerlund, forskare i filosofi vid universitetet i Jyväskylä
Tema: ”Självkänslans kris – om skam, bekräftelsebegär och samtiden”
Synopsis:
Begär efter bekräftelse och erkännande är en av våra starkaste mänskliga drivkrafter. Men hur ska detta begär förstås? Det här föredraget har två syften. För det första erbjuder det en analys av vår längtan efter social bekräftelse. Vad hoppas vi på då vi hoppas på bekräftelse? Hur förhåller vi oss till andra och oss själva? Hur är vår bekräftelselängtan relaterad till känslor som självförtroende, skam, stolthet och social ångest? Vilken roll spelar denna längtan i vår självförståelse och identitet? Föredragets andra mål är att ge en bild av den självförtroendets kris som vi befinner oss i idag. Vad avses med självförtroendet kris? Jo, en alltmer utbredd och radikal upplevelse av att sakna kollektiv bekräftelse och av växande svårigheter med att förstå sig själv som socialt värdefull – en upplevelse av att vara tvungen att kämpa 24/7 för att vinna anseende på den globala digitala tävlingsarenan och ständigt vara jagad av skammens isande möjlighet. Det är en unik historisk situation som utgör bakgrunden till många av vår tids karaktäristiska psykologiska och ideologiska tendenser: ökande ångest och depression, amoklöpande tävlingsmentalitet, självoptimering, förakt för de icke-framgångsrika, ressentiment, offermentalitet, syndabockstänkande, identitetspolitik, konservativ och fascistisk backlash, polarisering, det offentliga samtalets kollaps. Hur har vi hamnat här?
Torsdagen den 9.2 Filosoficafé i Vasa – Viveca Dahl – ”Indien – politik, religion, fattigdom/rikedom: Vad man tror sig se på (bara) tre veckor i (bara) tre delstater”
Torsdagen den 9.2 håller journalisten Viveca Dahl ett filosoficafé i Vasa om temat ”Indien – politik, religion, fattigdom/rikedom: Vad man tror sig se på (bara) tre veckor i (bara) tre delstater”.
Filosoficafét arrangerades i samarbete med Pensionärerna r.f.
Söndagen den 29.1 Filosoficafé i Åbo – Sara Nyman – Från Bad Girls till galenpannor-reflektioner kring femininitet, motstånd och våld
Här hittar ni Sara Nymans inspelade föredrag
Inledare: Sara Nyman, filosof, Åbo Akademi.
Tema: Från Bad Girls till galenpannor-reflektioner kring femininitet, motstånd och våld
Synopsis: Genom att reflektera kring kulturella svårigheter att ta flickors och kvinnors ilska, vrede och våldsbenägenhet på allvar synliggörs en idealiserad bild av den neurotiska kvinnan. Är den utåtagerande kvinnan enbart ett empiriskt undantag och därför udda? Eller är svårigheten uttryck för ett glamourifierande av könat lidande som uppstår i, men som inte omkullkastar, en patriarkal ordning? På exempel från aktuella diskussioner, skönlitteratur och populärkultur prövas tankar från bland annat feministiska tänkare som Simone de Beauvoir och Virgine Despentes som bägge ser en livsviktig potential i att kunna ta sig an världen – både känslomässigt och fysiskt.