Filosoficafé i Åbo söndagen den 5.5 – Maria Björkholm – Frihet i förlåtelse
Här hittar ni Maria Björkholms inspelade filosoficafé
Talare: Maria Björkholm, doktorand i filosofi vid Åbo Akademi
Tema: Frihet i förlåtelse
Synopsis: I Människans villkor skriver Hannah Arendt följande: ”Felstegen behöver förlåtas och glömmas, ty det mänskliga livet skulle inte kunna gå vidare om människor inte ömsesidigt befriade varandra från följderna av vad de gjort utan att veta vad de gjorde. Endast genom upprepat ömsesidigt avbördande och befrielse kan människorna, vilka kommer till världen med friheten som gåva, förbli fria i världen. Och endast i den mån de är beredda att ändra sig och börja på nytt kommer de att kunna hantera en så enorm och farlig förmåga som förmågan till frihet […]. (Hannah Arendt, Människans villkor,1998, s. 214). I mitt föredrag på filosoficafét kommer jag att reflektera kring Arendts tankegång om förlåtelse och frihet.
Filosoficafé i Åbo söndagen den 14.4 Jolin Slotte och Kira Nalin – Seriös litteratur på lätt språk
Här hittar ni Jolin Slottes och Kira Nalins inspelade föredrag
Talare: Jolin Slotte och Kira Nalin, tidigare och nuvarande projektkoordinatorer för Ny finlandssvensk lättläst litteratur vid LL-Center
Tema: Seriös litteratur på lätt språk
Synopsis: Läskunnighet är en fråga om jämställdhet. Enligt FN är läskunnigheten en förutsättning för att utrota fattigdom och skapa hållbara, välmående och fredliga samhällen. I dagens värld är en tillräckligt god läsförmåga en förutsättning för att en människa ska kunna påverka sitt eget liv. Ändå lyckas vi inte ens i Finland uppnå detta. Av de vuxna finländarna har 11 procent svag läskompetens och 14% uppskattas ha ett behov av lätt språk. Det betyder att ungefär 750 000 finländare kanske aldrig får uppleva hur det känns att sugas in i en berättelse som finns som text på papper eller skärm. De kanske aldrig får uppleva bokstäver, ord och välskrivna formuleringar förvandlas till levande scener, intryck och känsloupplevelser i deras egen fantasi.
Bland dem som saknar tillräckligt god läsförmåga för att kunna tillägna sig den vanliga litteraturen finns dels unga och vuxna personer vars läsförmåga inte kan bli bättre, dels unga och vuxna vars läskunnighet ännu är under utveckling. Också de här människorna har rätt till läsning – och framför allt rätt till läsning av välskriven, seriös litteratur – också i Svenskfinland.
Projektet Ny finlandssvensk lättläst skönlitteratur startade i maj 2022 vid LL-Center. Under rubriken Seriös litteratur på lätt språk pratar författare, LL-bearbetare och redaktör Jolin Slotte om behovet av finlandssvensk litteratur på lätt språk och hur viktigt det är att den lättlästa litteraturen är välskriven och seriös – och tas på allvar av författare, förlag, kritiker, bibliotekarier och lärare. Kira Nalin, projektkoordinator vid LL-Center, talar om hur vi ska säkra den lättlästa litteraturens framtid i Svenskfinland och om var projektet står idag.
Filosoficafé i Åbo söndagen den 17.3 – Daniela Alaattinoğlu – Vedergällning: kan samhällsgrupper gottgöra tidigare förtryck av individer och grupper?
Här hittar ni Daniela Alaattinoglus inspelade föredrag
Talare: Daniela Alaattinoğlu, biträdande professor i rättsvetenskap vid Turun yliopisto
Tema: Vedergällning: kan samhällsgrupper gottgöra tidigare förtryck av individer och grupper?
Synopsis: Vedergällning: Kan samhällen gottgöra tidigare förtryck av individer och grupper?
Vad innebär ord som ”vedergällning” och ”gottgörelse” när vi talar om tidigare förtryck, exempelvis av minoriteter och marginaliserade grupper? Är det möjligt att gottgöra tidigare förtryck? Är det önskvärt? Vilka rättsliga regler och principer är vägledande när vi navigerar detta område, som befinner sig i gränslandet mellan rätt och etik? Vilka former kan gottgörelse ta? Varför har Finland ett så restriktivt förhållningssätt till vedergällning av förtryckta grupper? Dessa frågor diskuteras under detta filosoficafé av Daniela Alaattinoğlu. Diskussionen grundar sig främst på hennes nyligen utgivna bok Grievance Formation, Rights and Remedies: Involuntary Sterilisation and Castration in the Nordics, 1930s–2020s.
Filosoficafé i Åbo söndagen den 3.3 – Jan Otto Andersson – Välfärdsstatens kris – ett rödgrönt dilemma
Här hittar ni Jan Otto Anderssons inspelade föredrag
Talare: Jan Otto Andersson, nationalekonom
Tema: Välfärdsstatens kris – ett rödgrönt dilemma
Synopsis: Vad är en välfärdsstat? Vilka syften och vilken historia har välfärdsstaten? Vilken betydelse har krigen haft för framväxten av välfärdssamhället? Finns det en specifikt nordisk välfärdsstat eller finns det olika typer av välfärdsstater? Håller den nordiska modellen idag på att urholkas? Vart leder William Baumols kostnadssjuka och den nyliberala globaliseringen? Är välfärdsstatens kris ett rödgrönt dilemma? Hur ska välfärdsstatens kris förstås i förhållande till dikotomier så som ekonomisk tillväxt vs ekologisk hållbarhet, demokrati vs kapitalism, eller avväxt och välfärd? Är basinkomst en möjlig framtid? Detta är några av de frågor som kommer att diskuteras på filosoficafét den 3.3.
Filosoficafé i Åbo söndagen den 4.2 – Fredrik Svenaeus samtalar med Fredrik Westerlund – Existenskänslan: skillnaden mellan människor och maskiner
Här hittar ni Fredrik Svenaeus och Fredrik Westerlunds inspelade föredrag
Talare: Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola och Fredrik Westerlund, forskare i filosofi vid Jyväskylä universitet.
Tema: Existenskänslan: skillnaden mellan människor och maskiner
Synopsis: Alltför ofta har känslorna genom historien betraktats som en förvrängning av en objektiv beskrivning av verkligheten som förmedlas av filosofin och vetenskapen. Känslorna blir då något som vi bör sträva efter att befria oss ifrån i stället för det som utgör hjärtat av vår existens. Men det är fel. Verkligheten får i själva verket sin struktur och mening genom känslor som öppnar upp en värld som vi delar med andra människor. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och som gör att vi kan erövra kunskap om världen i kontrast till att bearbeta information.
I sin nya bok Världen vaknar: känslornas plats i människans liv (Gidlunds förlag, 2023) tar sig Fredrik Svenaeus an känslornas natur genom att kombinera fenomenologisk analys med empirisk forskning från biologi, psykologi och antropologi. Resonemangen illustreras med hjälp av erfarenheter av känslors makt och betydelse från vardagen och samtiden. Känslans mellanmänskliga funktion får stort utrymme, alltifrån den känsla av empati och samvaro som är avgörande för ett gott liv, till de mer problematiska gruppkänslor som växer sig starka genom massan och som kan exploateras inom politiken. Vägen går från de allra första till de allra sista känslorna – från födelsen till döden – och på vägen passeras de viktigaste typerna av känslor i livet, inte minst sådana som är förknippade med kärlek och lycka eller lidande och sjukdom.
Sy
Folkets Bildningsförbund 