- 8.5
Tema: ”Witold Gombrowicz om vetenskapen och existentialismen”
Filosof Kim Solin, Uppsala
Författaren Witold Gombrowicz (1904-1969) var en av de viktigaste polska modernisterna. Vid 35 års ålder befann sig Gombrowicz på en halvofficiell resa i Argentina när andra världskriget bröt ut. Han befanns vara för sjuklig för militärtjänst och blev därför kvar i Buenos Aires; Polen var ockuperat, det var inget tal om att återvända. Europa såg han igen först 1963. Större delen av sitt verksamma liv bodde han alltså i Sydamerika. Han är författare till fyra romaner, Ferdydurke (1937), Trans-Atlantic (1953), Pornografia (Förförelsen, 1960), och Kosmos (1965). För Kosmos belönades han 1967 med Prix international de littérature. Han skrev också dramatik och novellsamlingar. Hans i det här sammanhanget viktigaste verk är dock hans monumentala Dagbok (1953-1969), och hans En kurs i filosofi på sex timmar och femton minuter (1971/1995). Hans verk är unika både till innehåll och form, och har analyserats från många olika perspektiv, bland annat inom queerteori, postkolonial teori, visuella studier, teaterstudier, och, självfallet, inom lingvistik och litteraturvetenskap. Dessa sätt att ta sig an Gombrowicz är alla förtjänstfulla, och ger oss insikt i Gombrowiczs verk och i förlängningen också i själva sakfrågorna inom respektive ämne. En nackdel med dessa teoretiska angreppssätt är dock att de har en tendens att med sina ramverk överskugga Gombrowicz som en unik tänkare i sin egen rätt. Gombrowicz är ingen teoretisk systembyggare, utan hans tänkande är, som han själv uttrycker det, alltid rumstempererat. Man kan med visst fog säga att Gombrowicz är en filosofisk tänkare i den existentialistiska traditionen. Han protesterar mot att det objektiva och opersonliga som kommer till uttryck i vetenskapen ska tillåtas ta över våra liv helt. Samtidigt menar han att existentialisterna gör sig skyldiga till samma kalla teoretiserande, men ytter värre, att det hos dem också blir till ett självbedrägeri. På Filosofikaféet ska vi se närmare på Gombrowiczs kritik av såväl vetenskapen som existentialismen, och tillsammans försöka nå klarhet i vad hans rumstempererade tänkande egentligen är för något.
Kim Solin är filosof. Han är bosatt i Helsingfors och gästforskare vid von Wright och Wittgenstein-arkivet vid Helsingfors universitet. Han är postdoktor vid Filosofiska institutionen, Uppsala universitet, och honorary research fellow i filosofi vid The University of Queensland i Australien. Kim Solin undervisar även vid Newmaninstitutet i Uppsala
Se evenemanget på Facebook.
- 24.4
Tema: Historia utifrån nuet – om konsumtion, handel och minoriteter
Historiker Ann-Catrin Östman och sociolog Jutta Ahlbeck, Åbo
Utgående från konsumtion och handel forskar vi om kulturmöten och minoritetspositioner under 1800-talet och början av 1900-talet i svensk- och tvåspråkiga regioner i Finland. Vi vill synliggöra den växelverkan mellan olika språkliga och etniska grupper som den ökade konsumtionen medförde. Bland försäljarna fanns förutom svensk- och finskspråkiga från olika sociala grupper även personer med romsk, rysk/karelsk eller judisk bakgrund. Ofta erbjöd dessa personer nya och spännande varor till försäljning på den finländska landsbygden och på städernas marknader förmedlades konsumtionsvaror till olika sociala skikt.
Vi intresserar oss för hur dessa varor uppfattades och för hur varucirkulation erbjöd olika sociala, språkliga och etniska grupper försörjningsmöjligheter.
Problemställningen är i allra högsta grad samtidsförankrad och angelägen eftersom den anknyter till aktuella frågor kring ökad mobilitet, rasism, tiggeri och divergerande former av konsumtion. Paralleller till gårdfarihandel och handel av det slag som vi ser på 1800-talets marknader utgör i ökande grad en försörjningskälla för olika slag av marginaliserade grupper som satts i ständig rörelse eller lever i prekära omständigheter.
För mera information se Svenska littertursällskapet.
Se evenemanget på Facebook.
- 10.4
Tema: ”Är jag min broders väktare? Om socialt ansvar och rättvisa”
Författare Mathias Rosenlund, Helsingfors
Genom sina självbiografiska romaner har Mathias Rosenlund utforskat teman som fattigdom, social utsatthet och psykiska sjukdomar. I Åbo kommer han med utgångspunkt i sitt eget författarskap prata om sociala frågor och rättvisa – och huruvida litteraturen och konsten har ett ansvar att påverka samhället, och hur det ansvaret ser eller kan se ut.
Mathias Rosenlund är författare, litteraturkritiker och tvåbarnspappa. Han är född i Stockholm, har vuxit upp i Vasa och bor för närvarande i Helsingfors. Rosenlund har studerat Nordisk litteratur och Nordamerikastudier vid Helsingfors Universitet. För Mathias böcker se författarpresentationer på Schildts & Söderströms.
Se evenemanget på Facebook.
- 20.3
Tema: ”Godhetens verklighet, det ondas sken och vardagsmoralens omoral”
Filosof Joel Backström, Helsingfors
Hannah Arendt talade om ”ondskans banalitet”; det krävs inga monster för att utföra de mest ondskefulla handlingar, det räcker med alldeles vanliga människor. Vad beror det på? Finns det ett hemligt samband mellan ”vanlig hygglighet” och det ohyggliga? Har vanlig hygglighet alls något att göra med godhet? Eller omvänt: varför framställer vi så gärna det onda som mystiskt och främmande? Och till slut: är moral helt enkelt samhällets normer för rätt och fel, tillåtet och förbjudet, eller finns det en personlig moralisk förståelse oberoende av dem, en verklighet bortom skenet?
Joel Backström är bosatt i Helsingfors. Han är verksam som forskare i filosofi vid Helsingfors universitet. Backström är även timlärare i utbildningsprogrammet för skådespelarkonst vid Teaterhögskolan. Han är aktiv skribent i bland annat Ny Tid och fungerar som side-kick i Radio Vegas program Eftersnack.
- 7.2
Tema: Anti-koloniala möten och anti-imperiala uttryck: resor, kontakter och förvandling i den anti-koloniala rörelsen under 1900-talet
Historiker Fredrik Petersson, Åbo och Stockholm
Presentationen kommer att handla om hur en historiker läser och försöker förstå biografier över människor som var, i detta fall, engagerade i den anti-imperialistiska rörelsen under mellankrigstiden och framåt. Utifrån en begreppslig diskussion om ”intellektuell migration” från det koloniala till imperialistiska metropoler i Europa kommer presentationen att skildra ett antal individers levnadsöden, vars anti-imperiala biografier visar på en resa både fysiskt och intellektuellt samt hur processer och sammanlänkade händelser förändrade dem över tid.
FD Fredrik Petersson är tf. universitetslärare i allmän historia vid Åbo Akademi. I sin forskning riktar Petersson in sig på att utveckla förståelsen för anti-kolonialism och anti-imperialism, politiska proteströrelser som till en början ansågs vara radikala till naturen och politiskt subversiva social rörelser, men som över tid alltmer normaliserades för att bli en del av den politiska och sociala diskussionen i förståelsen av det postkoloniala tillståndet i dagens samhälle. För närvarande jobbar Peterson med ett bokprojekt om League Against Imperialism och global anti-kolonialism under mellankrigstiden. Se Peterssons forskning.
Se evenemanget på Facebook.
Folkets Bildningsförbund 